Fyrtio dagar utan skugga av Olivier Truc

Klement och Nina arbetar vid renpolisen i norra Norge. De är baserade i Kautokeino och hanterar polisärenden som har med rennäringen att göra i hela det samiska området som även sträcker sig i in i Sverige och Finland. Klement är själv same, men Nina kommer från södra Norge och är en nyutexaminerad polis som hamnat på den föga eftertraktade tjänsten i norr. Det gör henne inte så mycket, ett relativit lugn och den storslagna naturen passar henne. Men det är mitt i vintern och den period då solen aldrig stiger över horisonten är just förbi. Den stränga kylan och avsaknaden av dagsljus tär på alla.

Men plötsligt bryts lugnet då en samisk trumma stjäls från ett museum och en samisk renägare kort därefter hittas mördad med båda öronen avskurna. Finns det ett samband? Trumman är mycket värdefull, inte minst ur ett kulturellt perspektiv eftersom det inte finns många kvar. Frågan är varför någon skulle vilja mörda den försupne och allmänt nedgångne Mattis? Det finns många typer av spänningar i området som kan ligga bakom. Dels osämja renägarna emellan, men också de etniska slitningarna mellan samerna och vanliga norrmän. Och så förstås jakten på rikedomar. För vad gömmer sig egentligen under de snötäckta vidderna och vem är den franske geologen som så många skymtat men ingen riktigt lagt märke till?

Olivier Truc har skrivit en mycket ovanlig och intressant deckare. Han är fransman men bosatt i Stockholm, och tanken föresvävar mig att det tydligen måste till någon utifrån för att se vad för spännande saker det finns att skriva om i de nordiska länderna. För att skriva en deckare som utspelar sig i samernas värld tycker jag är genialt. Man får en inblick i en kultur som är de flesta främmande trots att vi lever i samma land och jag tycker att det är intressant att läsa om det som för mig är exotiskt. Det blir något annat än alla deckare där poliserna sitter på Kungsholmen och sörplar äckligt kaffe. Det blir något nytt helt enkelt. Eftersom deckargåtan och trumstölden hela tiden håller spänningen vid liv blir det ett utmärkt tillfälle att lära sig något nytt samtidigt som man läser något spännande.

Språket är bra och det finns många skiftande karaktärer, allt från Klement som är en sådan där som ingen någonsin riktigt tagit på allvar men som alla tycker är snäll och helt ok, till den nyinflyttade Nina som också är lätt att identifiera sig med. Sedan finns det också en motbjudande och på alla sätt hal geolog och även några suspekta element som hyser hatiska känslor mot allt samiskt. Handlingen är bra berättad, kanske något litet långrandig mellan varven. Spänningarna samer och vanliga norrmän och svenskar fångar Truc på ett bra sätt, liksom spänningen gentemot den kristna kyrkan genom tiderna.

Om jag skulle jämföra boken med några andra skulle jag välja att kalla det för ett mellanting mellan Åsa Larssons Kiruna-deckare och Peter Mays böcker från Yttre Hebriderna. Miljön spelar stor roll, och det karga finns hela tiden i bakgrunden. Båda de två jag nämnde tillhör mina favoritförfattare, och med andra ord tycker jag även Fyrtio dagar utan skugga är riktigt bra. Ibland är det kanske det rätta att komma utifrån som observatör om man vill lyckas med att skildra någonting riktigt bra, så som att vara en fransk journalist i Lappland.

Stort tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!

Boken finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4+ av 5