Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson

Djävulen hjälpte mig är den första boken i en serie som handlar om historiska svenska mord som nu skildras i romanform. Bakom projektet står Caroline Eriksson och först ut är Yngsjö-mordet.

Per växer upp som ensamt barn på en gård vid 1800-talets mitt i Skåne i en socken med mest bara fattigt folk och vanliga bönder. Så händer det som är så vanligt för människor som levt ett slitsamt liv, hans far går bort i tidig ålder. Kvar är Per och hans mor Anna, och nu vilar hela ansvaret på Per. Men han har ju sin mor, vilken han står ovanligt nära. Han känner att han är skyldig henne så mycket, det är ju trots allt modern som satt honom till världen. Så börjar det gå allt sämre för gården och skuldkänslorna växer. Han är verkligen inte värdig att förvalta faderns arv. Mor Anna är en kvinna som vet vad hon vill och inte är sen att utnyttja Pers vekhet. Så börjar rykten gå på byn att mor och son är mer för varandra än vad som borde vara, att de tagits på bar gärning när de legat samman på det mest onaturliga sätt.

Anna säger till Per att han måste gifta sig, det är enda sättet att få slut på skvallret. Men ingen som vet vem han och hans mor är vill gifta in sig i ett sådant ogudaktigt hem. Men så reser han utsocknes och friar till häradsdomarens dotter, den fagra Hanna. Hon, lyckligt ovetandes, tror att Per är mannen i hennes liv. Han är som hämtad ur en dröm hon haft om vem hennes tillkommande skulle bli. Men väl på gården i Yngsjö börjar mardrömmen. Mor Anna är en svartsjuk kvinna som gör allt för att förnedra och hålla sonhustrun ifrån både sig och Per. Hon är inte beredd att släppa honom, och avtvingar sonen ett löfte om att aldrig ge sig i lag med den nya kvinnan på gården. Hanna har ingen att anförtro sig åt mer än en väninna som jobbar i handelsboden. Inte heller anar hon hur det ligger till förrän hon ser det med egna ögon, och med vem ska hon kunna dela tanken på en sådan fruktansvärd synd? Per vacklar så mellan modern och den vackra unga kvinna han tagit till hustru, och då han väljer fel är Hannas öde beseglat.

Caroline Eriksson har skrivit en roman som bevisar att verkligheten ibland överträffar dikten, för ett psykologiskt spänningsdrama av denna kalibern ska till en livlig fantasi för att ta ur lösa luften. Till en början var min inställning ljum. Jag tänkte att det nog kunde vara en bra bok, men är alltid lite misstänksam mot böcker som jag redan från början vet hur de kommer att sluta. Men oj så jag misstog mig om jag trodde att det skulle bli en medioker reda mot Anna Månsdotters avrättning för Yngsjömordet. Caroline Erikssons sätt att skildra människorna, den godtrogna Hanna, den veke Per och hans skoningslösa moder gör mig helt förtrollad. Det psykologiska spelet mellan dessa är helt enkelt fantastiskt skildrat. Att ta en berättelse, som förvisso redan är känd, och att ge den ett sådant liv är verkligen imponerande. Hatten av för det!

Vem ska då läsa Djävulen hjälpte mig? Deckarfantasten? Historieromanslukaren? Båda borde kunna bli nöjda, liksom den som gillar en bra roman. Boken marknadsförs förvisso bland deckare, men är lika mycket en roman om ett brott som något annat. Den som vanligtvis inte läser historiska romaner har inget att frukta, det är nämligen karaktärerna som står i centrum, inte den skånska historien. Den som vanligtvis skyr blod borde också kunna läsa boken, för det är inte heller någon kriminalroman. Kort sagt, alla kan läsa den eftersom jag inte tycker att den platsar i bara en kategori, utan flera.

Slutbetyget blir att detta är en av årets bästa böcker hittills. Det var länge sedan en bok fångade mig som den här gjorde. Caroline Eriksson har i dagarna kommit med en ny bok, Inga gudar jämte mig, och den vill jag absolut läsa den också.

Boken finns hos Bokus och Adlibris.

Betyg 5 av 5