Spänningsroman

Eldpojken av S. K. Tremayne

9789174617047_200x_eldpojken

När Rachel träffar David är det kärlek vid första ögonkastet, och snart är det hon som är frun i huset på den gamla släktgården i Cornwall. Här har Davids familj bott i generationer och ägt och drivit flera av gruvorna längs kusten. Än idag vindlar sig gruvgångarnas labyrinter långt in under hav och land och minner om alla de människor som arbetat och dött där. Men det finns ett spöke som är mer närvarande än alla andra och det är Davids förra hustru Nina som föll ner och försvann i en av de vattenfyllda gruvorna. Hennes kropp har aldrig hittats.

Rachel inser att hennes högsta dröm håller på att besannas när hon upptäcker att hon är gravid. Hon kommer från en mycket enklare bakgrund än David och har aldrig känt sig helt hemma på Carnhallow, men som mor åt hans barn kommer hon att kunna ta Ninas plats på riktigt. Ninas son Jamie däremot saknar och sörjer Nina något oerhört. När konstiga saker börjar hända och den lilla pojken förutspår att Rachel kommer att vara död innan julhelgen är över förbyts situationen till en mardröm. David visar en våldsam sida och Rachel börjar tvivla. Vad hände egentligen med Nina, och i hur stor fara svävar hon själv på det isolerade godset långt ifrån omvärlden?

S. K: Tremayne gjorde succé med boken Istvillingar, och kommer nu med en ny psykologisk thriller. Stämningen är suggestiv, mörk och krypande. Som läsare kan man inte vara säker på någonting när det gäller vad som är sanning, fantasi eller ren lögn. Ibland blir det så spöklikt att jag nästan känner att det finns viss inspiration från den gotiska skräckromanen i den här bokens framtoning. Ett gammalt gods som ligger lite lagom isolerat, med väggarna klädda i förfädernas porträtt som nu blickar ner på den nuvarande generationen. Det ligger en ryslig stämning i luften.

Boken utspelar sig i Cornwall och författaren arbetar mycket med att låta de karga kustmiljöerna bidra till atmosfär och känsla. Han beskriver det stora ödsliga huset och de övergivna gruvorna på ett sätt som framkallar kalla kårar, och jag gillar också sättet på vilket han väver in Cornwalls historia i sin berättelse.

Ändå är det något som gör att jag aldrig riktigt fastnar för Rachel, Jamie och de andra. En del upprepningar och en kanske alltför uppskruvad handling gör att de förblir lite flyktiga. Redan i ett tidigt skede har jag en känsla av att ingen av karaktärerna är vad de egentligen utger sig för. Det gör att de ger ett kyligt intryck, och att de överraskningsmoment författaren planerat uteblir. Stort plus för miljöerna, men jag tycker att handling och karaktärer kunde ha varit lite vassare.

Utgiven av: Lind & Co, 2017. I översättning av: Ylva Mörk.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3 av 5

Hetta av Jane Harper

9789137148052_200x_hetta

Den värsta torkan på evigheter plågar den lilla australiensiska staden Kiewarra. Bristen på vatten och vad det medför i form av förluster för jordbruket, en av regionens främsta näringar, gör att människor förändras. Klimatet hårdnar och befolkningen pressas till sin yttersta gräns. Så sker ett dödsfall som skakar hela bygden. Luke Hadler verkar ha dödat sin fru och son, och därefter sig själv. Den enda överledande är dottern Charlotte som ännu är för liten för att förstå vad som har hänt. Ingen kan förstå varför, men allmänhetens åsikt är att hettan måste ha drivit Luke till vansinne.

När Aaron Falk återvänder till Kiewarra för sin barndomsväns begravning är det med blandade känslor. Han är numera polis i Melbourne, men anledningen till att han en gång lämnade staden så hastigt finns i färskt minne. När Luke och Aaron var i tonåren försvann deras vän Ellie, och hon påträffades senare död i floden. Vad som egentligen hände är fortfarande höljt i dunkel, men Falk anklagades för att ha varit inblandad. Detta leder till heta känslor i staden, och Aaron Falk blir allt annat än välkomnad. Tillsammans med stadens polischef Raco börjar dock Falk tvivla på att Luke verkligen har tagit livet av både sig själv och familjen. Kanske ligger någon annan bakom, och tanken på att han i själva verket var vittne till vad som hände Ellie och nu måste tystas slår snart rot.

Hetta är Jane Harpers deckardebut som har lovordats storligen, och det är bara att instämma, hon har verkligen lyckats fånga alla detaljer och åstadkommit en riktigt spännande berättelse. Harper använder sig av klassiska grepp med hemligheter i det förflutna, men hon visar att det ännu fungerar utmärkt om man paketerar handlingen på rätt sätt.

Falk återvänder till sin hembygd och blir genast utfryst. Befolkningen har inte glömt de gamla rykten som cirkulerade om hans inblandning i Ellies försvinnande. Harper har lyckats bra med att fånga den hetsiga stämningen, och det faktum att Falk inte har någon möjlighet att rentvå sig. Allmänheten har redan dömt honom, och då verkar skuld ha mindre betydelse. Det man eftersträvar är en syndabock, och en sådan har man fått. Aaron Falk låter sig dock inte avskräckas. Han stannar kvar för att få reda på vad som egentligen hände Luke och hans familj.

Det är inte ovanligt att författare försöker sig på att använda elementen eller årstiderna för att förstärka ett tema i sin bok. Det är däremot inte alltid det lyckas och verkligen harmoniserar med miljöerna och atmosfären som beskrivs. Att hettan och torkan under den australiensiska solen nästan driver människor till vansinne är dock fullt rimligt. När djuren svälter och grödorna torkar är det många som riskerar att förlora såväl sin inkomst som sitt arv. Plötsligt kanske man inte kan behålla den gård som ägts av familjen i flera generationer. Det blir en pressad situation som påverkar alla, och som ingen kan göra något åt. Hettan är i det här fallet en kuliss, något Jane Harper använder för att förstärka stämningen i sin bok och det lyckas hon med till fulländning. Det är tryckande, krypande och påfrestande in i minsta detalj. Hon använder också hettan och vad den ställer till med för att förmedla en viss form av symbolik. Aaron Falk finner att floden bakom hans barndomshem är borta, liksom den plats där Ellie påträffades död. På så sätt blir det väldigt tydligt att platsen är den samma, men att tiden inte är det och att den därmed förändrats. Hetta är absolut ett av vårens och sommarens måsten om man uppskattar en välskriven thriller.

Utgiven av: Bokförlaget Forum 2017. I översättning av: Jessica Hallén.

Finns hos Adlibris och Bokus

Betyg 5 av 5

Hon som kom före av J. P. Delaney

9789100167233_200x_hon-som-kom-fore

Jane behöver en nystart efter att ha råkat ur för en tragedi med en dödfödd baby. Hon bestämmer sig för att byta jobb och att flytta, med en känsla av att nu är det viktigt att hon gör något meningsfullt av sitt liv. Men bostadsbudgeten är begränsad, och när hon får erbjudande om att flytta in i en toppmodern villa på Folgate Street ett i utbyte mot några enkla förhållningsregler kring vad som är tillåtet att göra i fastigheten är det ett självklart val för Jane att tacka ja. I det läget har hon ingen aning om vad som har hänt i huset tidigare, och inte heller om hur byggnaden kommer att påverka sin ägare.

Folgate Street ett är ritat av arkitekten Edward Monkford, och det är också han som vill ha kontroll över sina hyresgäster. Jane blir attraherad av den stilige arkitekten, men samtidigt känner hon en viss rädsla för hans dominanta sida. När hon bit för bit börjar få veta hur husets historia ser ut blir hon bekymrad, men kan heller inte sluta forska i saken. På Folgate Street, som Monkford ursprungligen byggde för sin egen familj dog hans hustru och son, men även den tidigare hyresgästen Emma. Det som kanske är allra mest skrämmande för Jane är att Emma är så lik henne själv att de hade kunnat vara systrar.

Hon som kom före är en psykologisk thriller i ordets rätta bemärkelse, där sanning och manipulativa lögner blandas friskt och där läsaren inte kan vara säker på någonting. Vi får följa både Emma och Jane, växelvis, och deras berättelser blir så lika att de nästan flyter ihop. Ett berättartekniskt knep som är svårt att bemästra utan att det blir en enda grå massa av alltihop, men här är det avsiktligt skrivet så att vi ska känna den kusliga likheten mellan Emma och Jane, och det fungerar alldeles utmärkt och är väldigt bra gjort.

Scenen för dramat är Edward Monkfords minimalistiska hus som styr sina inneboende genom en rad högteknologiska funktioner. Huset bestämmer hur varmt duschvatten du får och svarar du inte på de utvärderingar datasystemet skickar blir det ingen gas i spisen när det är dags att laga mat. Liksom sin skapare är huset dominant. Författaren lyckas verkligen med att skapa en känsla av att huset utgör ett parallellt universum, och jag fascineras av hur väl uttänkta alla detaljer är. Även om huset är en utopi känns det verkligt, författaren lyckas övertyga mig.

Boken är rappt skriven, den utvecklar sig till en riktig bladvändare. Innehållet känns utmanande, både när det gäller handling och karaktärer, och framförallt – den har något alldeles eget som får den att sticka ut ur mängden. Jag kommer inte glömma berättelsen om det obehagliga huset på Folgate Street ett på mycket länge. Dessutom är boken väldigt bra skriven, J. P. Delaney får alla detaljer att sitta. Ett hett tips är att läsa Hon som kom före om man är ute efter en riktigt vass och annorlunda thriller i vår.

Utgiven av: Albert Bonniers förlag, 2017. I översättning av: Klara Lindell.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 5 av 5

Häxan av Camilla Läckberg

9789137137797

Det finns kanske en sak som vi fruktar framför allt. Att något ska hända våra barn. När fyraåriga Linnea försvinner spårlöst och senare återfinns mördad i skogen lamslås hela Fjällbacka av den fruktansvärda chock och fasa detta innebär, och inte minst av det faktum att mördaren troligen finns ibland dem. Händelsen väcker också gamla minnen till liv, då exakt samma sak hände för trettio år sedan. Den gången hette flickan Stella. Hon försvann från samma gård och återfanns död på samma plats. En händelse som knappast kan vara någon slump, särskilt inte eftersom en av de två tonårsflickor som erkände brottet nyligen återvänt till Fjällbacka. Men varför skulle Marie, som idag är en firad skådespelerska, mörda igen? Det fanns många frågetecken redan för trettio år sedan. Motivet till varför Marie och Helen skulle ha dödat Stella, eller varför de skulle erkänna om de i själva verket var oskyldiga, har hela tiden förblivit höljt i dunkel.

Vi får även i ett historiskt perspektiv följa Elin, som under 1600-talets häxprocesser i Bohuslän kommer att anklagas för häxeri. I de historiska kapitel som handlar om Elin, hennes syster Britta och Brittas make Preben vilar en domedagsstämning redan från första kapitlet. Att det aldrig kommer att gå väl förstår man som läsare ganska tidigt. Ändå är det intressant att följa hur författaren gestaltar avundsjukan och hämndbegäret som leder fram till att Elin blir anklagad för att vara en häxa.

Just tematiken kring häxjakt är något som Läckberg sedan återkopplar till i sin samtida berättelse, för det står klart att det även är ett fenomen som förekommer idag, om än i helt andra former. För vad händer egentligen när fördomar får styra och rädslan för det okända gör att någon instinktivt svartmålas? Hur snabba är vi upplysta 2000-talsmänniskor när det kommer till att döma någon utifrån en första anblick eller en enskild händelse? I Fjällbacka finns ett asylboende och de syriska flyktingar som uppehåller sig där blir i allmänhetens ögon per automatik misstänkta för mordet på den lilla flickan. De som inte vill ha syrianer i Fjällbacka ser sin chans få bevis för att de inte har där att göra. I det fallet blir det inte en fråga om skuld längre, det blir en form av kampanj där de krafter som inte vill ha människor från främmande kulturer i sitt lilla samhälle får vatten på sin kvarn, och det dröjer inte förrän asylboendet står i brand. Detta utan att det egentligen finns några belägg för att den skyldige skulle ha anknytning dit, det är enbart rykten och en allmänt orolig stämning som triggar igång den händelsekedjan. Här fångar Camilla Läckberg upp ett fenomen som är i högsta grad relevant i vårt samhälle idag.

Häxprocesser kan också relateras till även i andra former. Det kan vara den populära tjejen i skolan som plötsligt finner sig själv baktalad och utfryst för att hon gått sin egen väg och brutit normen, eller kändisen som gjort ett kontroversiellt uttalande eller valt en livsstil som avviker och därmed blivit en paria. Båda finns i Läckbergs bok, såväl tonåringarna som Hollywoodstjärnan. På det sättet gillar jag hur titeln faktiskt får en mångbottnad betydelse, beroende på hur man tolkar berättelsen och dess olika element. Det känns genomtänkt på många plan.

Så kanske det viktigaste, hurdan boken är att läsa. När mitt deckarintresse väcktes för drygt tio år sedan var Camilla Läckbergs tidiga böcker i Fjällbackaserien bland de första jag läste, och de väckte mersmak. Sedan dess har nya böcker om Patrik Hedström och Erica Flack känts som något av en högtidsstund. Men det finns också alltid ett visst frågetecken, tänk om jag inte kommer att tycka lika mycket om den nya berättelsen som de tidigare. Alla författarskap går lite upp och ned, och man fastnar olika för handlingen beroende på hur mycket den tilltalar just mig. Det känns då extra roligt att kunna konstatera att Häxan är en av de absolut bästa böckerna hittills i Camilla Läckbergs serie. Den är 600 sidor lång, men ändå blir inget överflödigt. Läckberg väljer att låta många karaktärer komma till tals, och då går det här sidutrymmet åt för att vi verkligen ska komma alla inpå livet och lära känna dem. En kortare version med lika många berättarröster hade med all sannolikhet blivit för platt rent handlingsmässigt.

Trots att vi i ett tidigt skede vet vad som är den officiella versionen av vad som hände Stella för trettio år sedan och att den informationen kommer oss till del ganska tidigt, går inte berättelsen på tomgång vid något tillfälle, trots att det lätt hade kunnat bli så. Istället väcker författaren skickligt vår nyfikenhet för att sedan brodera ut historien. De privata angelägenheter som ibland kanske tagit väl stor plats i förhållande till själva intrigen i tidigare böcker känns här mer välbalanserade.

Jag imponeras av hur Läckberg förvaltar den berättelse hon har valt att skapa, hur skickligt och välavvägt hon hanterar konsten att gestalta karaktärer, förmedla känslor och att skapa spänning. Det finns många svenska författare idag som har ambitionen att skriva just den typ av bok som Häxan är, en deckargåta med förankring i såväl samtid som vardagsliv, men det är bara ett fåtal som lyckas göra det med den guldkant som Camilla Läckberg här levererar. Jag är vanligtvis en snabbläsare, men den här boken fann jag mig själv spara lite på eftersom den annars riskerade att ta slut alldeles för fort.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2017.

Boken kan köpas hos Bokus och Adlibris

Betyg 5 av 5

Offermossen av Susanne Jansson

9789146233091_200x_offermossen

När Nathalie Ström återvänder till sitt barndoms Dalsland för att skriva på sin doktorsavhandling om våtmarker börjar konstiga saker att hända i det lilla samhället Mossmarken, och snart väcks också traumatiska minnen ur Nathalies förflutna till liv. Mossen verkar i forna tider ha använts för människooffer, och ett antal år tidigare har en flicka från järnåldern hittats i för mossar sedvanligt välbevarat skick. Nu verkar det som mossen kallar på nya offer och att de som slukats går igen, och Nathalies nyfunne vän Jonathan är en av dem som råkar illa ut.

Samtidigt ligger det nära till hands att tänka att det inte kan vara mossens övernaturliga krafter som styr, det tror i varje fall inte polisen. Vi får följa polisfotografen Maya i hennes arbete med att finna sanningen. Maya har även en karriär som konstnär och har en tid verkat i New York. Hennes nyfikenhet tar henne nu ut på farliga vägar, men Maya är en självsäker kvinna som inte är rädd för att fråga runt och forska i samhällets nedtystade hemligheter.

Offermossen är Susanne Janssons romandebut och vi bjuds här på en välbalanserad blandning av skräck, spänning, folktro och biologi. Boken utvecklar sig till en annorlunda historia där mossen står i fokus, och det är intressant att läsa om dess betydelse i äldre tider likväl som den biologiska aspekten av hur våtmarker och mossar fungerar. När det gäller det förstnämnda är mossars förmåga att bevara och konservera känd genom t ex fynd som Bockstensmannen. Det är lätt att se hur äldre generationer måste ha fascinerats av mossarnas bevarande effekt och att det gav upphov till mytbildning om att här bodde övernaturliga krafter. Även rädslan för att gå ned sig i en mosse och bli slukad bidrog till att respekten för dessa våtmarksområden var stor. Allt detta använder Susanne Jansson skickligt i sin berättelse för att skapa en suggestiv och krypande stämning.

När det gäller karaktärerna är det spännande att läsa om polisfotografen Maya, ett lite annorlunda grepp jämfört med de sedvanliga kommissarierna och inspektörerna. Vi får även följa Nathalie som hemsöks av ett trauma i sin barndom, och även här tycker jag författaren lyckas fånga hennes sökande efter sina rötter liksom det svåra i att bearbeta det förflutna. Ibland blir det kanske lite många spöken för att boken i mitt tycke ska framstå som helt trovärdig, men även för mig som rynkar på näsan åt övernaturligheter är det en fängslande berättelse. Det känns också skönt för en tvivlare att mysterierna i slutändan visar sig ha en rationell förklaring. Sammanfattningsvis är Offermossen en mycket intressant och särpräglad debut inom spänningsgenren som helt klart väcker mersmak.

Utgiven av: Wahlström & Widstrand, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Konklaven av Robert Harris

9789188345691_200x_konklaven

Med tusenåriga traditioner och ett av världens främsta ämbeten i sikte finns det ingen gräns för vad vissa skulle kunna göra för att väljas till påve. Redan under medeltiden och renässansen utgjorde konklaverna en sammandrabbning mellan starka viljor, fylld av ränker och komplotter. I Konklaven låter Robert Harris oss följa med i en nutida berättelse om ett fiktivt påveval, en berättelse om maktens sanna natur.

När påven dör samlas kardinalerna i kurian för att välja en ny. Omröstningen är ett legendariskt moment, först när vit rök stiger från det sixtinska kapellet vet den kristna världen att de har en ny andlig ledare. Det är kanske lätt att glömma bort i vårt protestantiska och sekulariserade samhälle vilken enorm makt påveämbetet har, än idag. Vi får följa valet i detalj, inifrån, och allteftersom rullas skandalerna upp och bär vittnesbörd om vad motståndarna gjort för att svärta ned varandra och framhäva den andres svagheter. Inte underligt att vår huvudperson kardinal Lomeli ibland sviktar i sin gudstro.

Detta är som sagt en fiktiv berättelse, närmare bestämt en politik thriller, vilket just Robert Harris är känd för att vara en mästare på att skriva. Och visst lyckas han fånga den rafflande maktkampen, men det är också en berättelse som förblir lite stel. Allt fokus riktas på valet, och jag tycker aldrig att jag kommer karaktärerna inpå livet. Kanske beror det på att jag som läsare oftast föredrar psykologisk spänning före intriger i maktens korridorer, och här är det den senare typen vi bjuds på. Det är också ganska många titlar och ämbeten att hålla ordning på, men det finns ändå något visst med att läsa om de historiska förordningar som styr valet av påvar än idag. Det är en nästintill mytomspunnen ritual, och för den som gillar historiska och politiska thrillers är Konklaven ett gott val.

Utgiven av: Bookmark förlag, 2017. I översättning av: Svante Skoglund

Finns hos t ex Adlibris & Bokus

Betyg 3 av 5

Speglarnas bok av E. O. Chirovici

9789113073040_200x_speglarnas-bok

Peter Katz jobbar som litterär agent. En dag får han ett ovanligt manus i sin hand. Det är berättelsen om Richard Flynns ungdom och de händelser som utspelade sig drygt trettio år tidigare då han studerade vid Princeton. Det Peter Katz har fått ta del av är en berättelse som rymmer både svek, kärlek och mord. Hans nyfikenhet är väckt, men Flynns manus är inte komplett och författaren själv går samtidigt bort i en svår sjukdom. Katz får hjälp av såväl en journalist som den polis som en gång utredde mordet på professor Wieder vid Princeton University att ta reda på vad som hände. Frågan är om den version Richard Flynn skrev ned är sanningen, eller om det finns fler alternativ till vad som faktiskt skedde.

Speglarnas bok är en tät och smart skriven thriller med ett lite annorlunda perspektiv på ett mordfall och en polisutredning. Framförallt leker boken med begreppet sanning. Finns det någon absolut sådan, eller kastar varje händelse en rad reflektioner och spegelbilder som inte nödvändigtvis överensstämmer? Sanningen är relativ, den ligger i såväl betraktarens som berättarens eget sätt att se på saken. Berättelsen utspelar sig till stor del i Richard Flynns ungdom, då mordet på professor Wieder begicks. Det blir därmed en berättelse om studietiden, lovande utsikter och den första stora kärleken till den vackra Laura. Jag kan på sätt och vis tycka att det är lite synd att berättarperspektivet sedan skiftar över till journalisten och polisen som många år senare snokar i fallet. Deras berättelse är inte alls lika originell och medryckande. Det spretar lite i E. O. Chirovicis debutroman, men den är ändå läsvärd. Framförallt tror jag att den som gillade En nästan sann historia av Mattias Edvardsson kommer att uppskatta även den här boken. Det är inte utan att jag rycker att de stilmässigt liknar varandra en aning.

Utgiven av: Norstedts, 2017. I översättning av: Patrik Hammarsten.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5

En sax i hjärtat av Marie Bengts

9789100168735_200x_en-sax-i-hjartat

Året är 1957 och det är mitt i sommaren. Hettan vilar tung över lilla Eneby i Småland. Men när stockholmskans Hannah Lönn gör entré i sin folkvagn blir det liv och rörelse på bygden. Byborna har knappast skådat ett sådant sällsamt fruntimmer, hon både röker och har körkort. Som om det inte vore nog är hon också yrkesverksam, och inte duger det att kalla Hannah Lönn för sömmerska – kläddesigner, det är vad hon är.

Hannah Lönn har kommit till Eneby för att besöka sin faster Lilly. Vistelsen bjuder på en lång rad kafferep och skvallerstunder, men byborna har sällan mycket att prata om mer än de lokala skandaler de lyckats få nys om. Så en dag hittas Asta Grankvist mördad med en sax i hjärtat. Plötsligt försätts hela samhället i skräck, samtidigt som nyfikenheten tar överhand inför denna sensation. Att någon utifrån måste ligga bakom det bestialiska dådet, det är man rörande överens om. Plötsligt blir alla såta vänner, för ingen vill att byns hemligheter ska avslöjas för utomstående. Inte för att man direkt sörjer Asta Grankvist, hon kunde vara ett riktigt rivjärn och samtidigt moralens främsta väktare. Hannah Lönn får genom sin infödda faster Lilly unik inblick i allt vad som pågår under ytan i lilla Eneby, och snart är hon fast besluten att själv försöka ta reda på vem det var som mördade Asta.

En sax i hjärtat är en charmig retrodeckare där såväl handling som beskrivningen av Hannahs stora last vaniljhjärtan väcker mersmak. Huvudpersonen, Hannah Lönn, är både färgstark och fängslande, typiskt en sådan karaktär som man fastnar för och gärna följer. Hon slår ner som en bomb i Eneby, men tar det hela med ro. I alla fall så länge hon får sina cigaretter och vaniljhjärtan. Det är en klassisk pusseldeckare som både tidsmässigt och stilmässigt för tankarna till Maria Langs böcker, och dessutom är berättelsen kryddad med en stor dos humor och spetsiga skildringar av såväl människor som omgivningar. Eneby kan framstå som en sömnig håla vid första anblick, men här pågår både det ena och det andra.

Marie Bengts har i sin bok lyckats komponera en spännande intrig, och samtidigt också fångat kontrasten och krocken mellan storstadskvinnan Hannah och landsortsbefolkningen. De betraktar varandra med lika delar fascination och misstänksamhet, men som utomstående blir också Hannah den perfekta berättarrösten. Jag gillar verkligen sättet En sax i hjärtat är skriven på, och boken tillhör helt klart en av mina favoriter hittills i år. Det enda som gör att jag inte riktigt kan ge den mitt högsta betyg är att den kanske är lite för lång och omständlig. Den hade tjänat på att kortas ned en liten aning.

Utgiven av: Albert Bonniers förlag, 2017.

Kan köpas hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Det du inte vet av Anna Jansson

9789113076034_200x_det-du-inte-vet

Det har blivit dags för ett nytt fall för Maria Wern och hennes kollegor, det artonde i ordningen. Det är sensommar och behagligt varmt på Gotland. Men under ytan bubblar oron och missnöjet med att det finns planer på att borra efter olja på ön. Arbetstillfällen eller miljöförstöring, åsikterna går isär. Sofi Hartman, polisen Tomas dotter, jobbar med en utredning som ska skickas in till Bergsstaten innan tillstånd beviljas. Plötsligt en dag försvinner hon spårlöst från stranden där hon planerat ett morgondopp.

Samtidigt förekommer också oroligheter kring kriminella ungdomsgäng, inbrottsvågor och snart även mord. Maria Wern och de andra får också en ny kollega, Jarita, vilket skapar viss turbulens inom teamet.  Sökandet efter Sofi Hartman fortsätter, samtidigt som eventuella paralleller mellan försvinnandet och andra händelser på ön måste utredas. Det kan också vara så att Sofi haft oanade hemligheter i sitt privatliv, men oavsett motivet måste polisen försöka hitta henne innan det är för sent.

Ett sant vårtecken är en ny bok om Maria Wern, och trots att detta är den artonde i serien är det svårt att få nog av Anna Janssons populära och sympatiska karaktärer. De utvecklas, nya tillkommer och handlingen behåller hela tiden kontakten med verkligheten. Just det är onekligen en av Anna Janssons främsta styrkor, att hon lyckas lyfta fram och skildra den vanliga människan. Ett gott exempel är att hon till skillnad från många andra deckarförfattare låter de efterlevande i handlingen oroa sig för  vardagen och det praktiska; begravning, bouppteckning och hur livet nu ska gestalta sig. Ett grepp som ger boken trovärdighet.

Det är en händelserik berättelse vi får ta del av i Det du inte vet. Mordbrand, svarsjuka, knivöverfall och mycket annat som kan låta ganska brutalt, men på det hela taget är ändå serien om Maria Wern ganska så trevlig läsning. Anna Jansson kan även konsten att väva in humor och värme i sin text, vilket bidrar till balansen. Handlingen som kretsar kring att man i det här fallet vill utvinna olja på ön känns fullt realistisk med tanke på den likartade debatt som förekommit på ön kring brytningen av kalk. Det enda som egentligen skaver i mitt medvetande är att det alltid är poliserna och deras närmaste som drabbas och blir inblandade. Om det gällde en av dem skulle jag visst kunna köpa det, men det gäller alla. Styvsöner, döttrar och sedan länge bortglömda anhöriga, de dyker upp som svampar ur jorden och har alla ett finger med i spelet. Det gör mig en aning kluven, för jag hade mycket väl kunnat tänka mig händelseförloppet som sådant, om bara inte karaktärerna hade haft så nära anknytning till varandra. Ändå gillar jag boken som helhet, men det ger ett litet minus i betyget.

Utgiven av: Norstedts, 2017.

Kan köpas hos t ex Bokus och Adlibris

Betyg -4 av 5 

Döden den bitterbleka av Anne-Marie Schjetlein

9789176293461_200x_doden-den-bitterbleka

Döden den bitterbleka är uppföljaren till Döden kvittar det lika, och återigen får vi följa Andreas som arbetar som läkare vid Halmstad sjukhus. I den här berättelsen hemsöks staden av en pedofil, och sjukhuset får ta emot flera svårt traumatiserade barn. Som pappa mår Andreas mycket dåligt av det han tvingas bevittna i sitt yrke. Han kämpar dessutom med sitt privatliv efter att ha blivit ensam med sina två söner, och vardagspusslet är ett ständigt problem. Han har dock hjälp av sin granne Stina, men hennes förhoppningar om att deras relation ska utvecklas verkar orealistisk. Samtidigt finns de fortfarande där, spökena från det förflutna. Andreas kan aldrig känna sig riktigt säker.

Anne-Marie Schjetlein skriver psykologiska spänningsromaner med ett högt tempo och snabba händelseförlopp. Språket känns hela tiden lättläst, och trots att det liksom i den första boken ibland händelsemässigt kanske driver iväg åt lite många olika håll känns den här berättelsen mer sammanhållen och genomarbetad. Boken utvecklar sig till en riktig bladvändare, och jag gillar författarens vinkling att vi här tar del av brott och mänskliga trauman ur sjukhuspersonalens perspektiv. Det känns trovärdigt och märks att Anne-Marie Schjetlein vet vad det är frågan om; den svåra balansen mellan att leva sig in i andra människors situation men samtidigt kunna släppa allt detta i sitt privatliv. Den biten känner nog många med ett vårdyrke igen sig i, och här fångas det riktigt bra. I övrigt är det här en bok vars handling är svår att beskriva alltför ingående utan att avslöja för mycket. Helt klart är den i alla fall läsvärd, och jag kommer garanterat vilja fortsätta följa karaktärerna på och omkring Halmstads sjukhus.

Utgiven av: Bokfabriken 2016.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5