Målarens musa av Lisa Strømme

9789150924336_200x_malarens-musa

Målarens musa är den fiktiva berättelsen om Edvard Munchs tavla Skriet och dess tillkomst. Det är sommar i norska Åsgårdstrand, och fiskebyn kommer snart att förvandlas till turistparadis. Hit kommer de välbeställda och de bohemiska, för konstnärerna som verkar under 1800-talets sista decennium har upptäckt det fantastiska nordiska ljuset och hyr gärna en stuga vid kusten för att måla och låta sig inspireras. Johanne Lien däremot är bofast fiskardotter, men hon får snart anställning hos den förmögna familjen Ihlen som kammarjungfru åt deras dotter Tullik.

Johanne har själv ett konstnärligt anlag och står även modell för konstnärerna, men få möjligheter att utöva sin egen talang. Hon dras till konsten, ser både motiv och känslor i färger – allt till sin mors stora förtret. Men hennes dragning till Edvard Munch är ändå inte lika intensiv som den hos Tullik, som snart blir hopplöst förälskad i konstnären. Ett illa passande parti, då Munch är både fattig och illa beryktad för sitt leverne och det folk kallar hans vansinne. Johanne blir allt mer insnärjd i sin roll som budbärare mellan Tullik och Munch. Det finns också anledning att oroa sig för hur det kommer påverka Tullik den dag hon inser att Munch inte menar allvar, att han istället för att ta henne med och gifta sig planerar att resa ensam till en konstutställning i Berlin.

Det är en målande berättelse i flera bemärkelser vi får ta del av i Lisa Strømmes romantiserade historia om Edvard Munchs Skriet och den ångestladdade omöjliga kärlek den kanske vill förmedla. Det jag uppskattar mest med den här boken är hur författaren fångar det norska skärgårdslivet om sommaren, här är det inte långt ifrån att hon fångar hela färgpaletten med sina ord. Flera av Nordens mest kända konstnärer lät sig vid denna tid inspireras av ljuset och naturen i sommartid, och det är just det bohemiska liv de förde och krocken med de förmögna och konservativa gäster de delade sommarnöjena med som Strømme lyckas förmedla. Jag tycker också om det sätt hon har tagit målningen som utgångspunkt för sin berättelse, det ger en tydlig röd tråd och ramar in handlingen på ett snyggt sätt. Målarens musa är en känslofylld och intensiv berättelse att fängslas av, med historisk bakgrund och riktig sommarkänsla.

Utgiven av: HarperCollins Nordic, 2017. I översättning av: Villemo Linngård Oksanen

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5

De vackra döda av Belinda Bauer

9789177011286_200x_de-vackra-doda

Eve Singer jobbar som kriminalreporter. Kombinerat med sitt yrkesliv försöker hon också få tiden att räcka till för att ta hand om sin dementa pappa. När hon flyttade hemifrån för att studera trodde hon inte att hon skulle återvända, men aldrig är ett svårt ord att använda. Nu sitter hon ändå där: ensam med pappan och hamstern. Belinda Bauer är en skicklig författare när det gäller att skildra komplexa och mångfacetterade karaktärer. I De vackra döda är hon i högform, och lyckas skapa en mycket fängslande bild av en kvinna mitt i karriären som tvingats omprioritera och göra annorlunda val.

Som kriminalreporter får Eve till uppgift att skiva om en mycket besynnerlig mördare som hemsöker London. Han ser sina dåd som konst, och det dröjer inte förrän han blir besatt av Eve. Han ser henne som delaktig i sin konst eftersom hon rapporterar om den. I hans ögon blir hennes kriminalreportage istället konstkritik. Plötsligt en dag är Eves pappa borta, inte svårare för mördaren att lura med sig än ett barn som frestas med godis. Fallet blir nu i allra högsta grad personligt, och tiden är knapp om polisen och Eve ska hinna rädda Duncan Singer. Berättelsen är rappt skriven och bjuder på en del språkliga finesser och ironier som höjer läsningen ännu en nivå.

Belinda Bauer har flera gånger nominerats till pris året bästa översatta deckare. Hennes thrillers är i regel alltid skickligt skrivna. De har både litterär finess som gör dem till en njutning att läsa, liksom psykologiskt djup i karaktärer och motiv. Här tycker jag att hon lyckas lite extra bra, och De vackra döda kvalar därför in bland mina favoriter i Belinda Bauers författarskap.

Utgiven av: Modernista, 2017. I översättning av: Leif Janzon.

Finns hos Adlibris & Bokus

Betyg 5 av 5

Kolibri av Kati Hiekkapelto

9789177015710_200x_kolibri-anna-fekete-1

Anna Fekete återvänder till sin hemort, en liten stad i norra Finland. Hon får anställning vid den lokala polisen, och mottagandet varierar. Hennes partner och överordnade Esko visar sig vara en motsträvig och bufflig figur, medan sportiga Sari stortrivs med att ha fått en kvinnlig kollega. Anna kommer ursprungligen från en liten by i norra Serbien, hennes familj är av ungersk härkomst och det gör att hon ibland stöter på fördomar och motvilja i sitt nya hemland. Rotlösheten och känslan av att inte riktigt höra till på någon plats är ett genomgående tema som Kati Hiekkapelto skildrar inkännande och trovärdigt.

Kort efter att Anna Fekete tillträtt sin tjänst blir en ung kvinna skjuten med hagelgevär i ett motionsspår. Ingen har sett något eller reagerat på smällen då det är säsong för andjakt och skottsalvor inte tillhör ovanligheterna. Den unga kvinnan återfinns med ett smycke föreställande en aztekisk gud i fickan, och hon kommer inte att vara mördarens första offer. Mordgåtan är väl uppbyggd och innehåller alla komponenter en bra deckare bör bjuda på. Esko är inte en kollega som är lätt att samarbeta med, men den frostiga relation som skildras gör att man som läsare sympatiserar extra med Anna. Ett bra knep för att få läsaren att fästa sig vid huvudkaraktären och vilja läsa mera.

Samtidigt håller Anna också på med ett privat projekt. En ung kvinna med rötterna i Turkiet har ringt till larmcentralen och sökt hjälp för att hon trodde att hennes pappa tänkte döda henne. När polisen väl kommer till platsen är allt fridfullt, ett misstag har begåtts. Men Anna tror att mer rör sig under ytan och att tonåriga Bihar är för rädd för att våga berätta. Hon bestämmer sig därför för att hålla flickan under uppsikt i händelse av att hon behöver Annas hjälp för att komma bort från familjen och de planer de har satt upp för Bihars framtid.

Kolibri är en deckare som tilltalar mig på alla plan, den känns hyfsat realistisk (för att vara en deckare), är skriven med eftertanke och med håller ett bra och läsvänligt tempo. Jag tänkte på förhand att det kanske skulle bli lite knepigt att hålla ordning på finska namn och orter då jag inte ofta läser om vårt grannland i öst, men har inga problem med det under läsningens gång. Allt faller på plats och Kolibri utvecklar sig till en av sommarens bästa deckare och en bok jag hoppas fler kommer att upptäcka.

Utgiven av: Modernista, 2017. I översättning av: Marjut Hökfelt.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4+ av 5

I morgon kommer jag att sakna dig av Heine Bakkeid

9789176793206_200x_i-morgon-kommer-jag-att-sakna-dig

Thorkild Aske var en gång polis, men efter att i drogpåverkat tillstånd ha kört ihjäl en ung kvinna är karriären slut. När han släpps ur fängelset återvänder han till sina hemtrakter kring Stavanger som en bruten man. Väl där blir han övertalad att agera detektiv och leta efter en man som försvunnit. Thorkild låter sig motvilligt övertalas då han står i skuld på många plan.

Den försvunne mannen, Rasmus, antas vara drunknad, då han var ute för att dyka och sedan inte återvände. Föräldrarna vägrar dock att acceptera faktum förrän kroppen hittas. Thorkild Aske beger sig ut för att leta i närheten av den fyr där Rasmus försvann, men stöter istället på kroppen efter en ung kvinna som av skadorna att döma legat i vattnet en tid. Det är dåliga väderförhållanden och innan Thorkild vet ordet av kommer en man i dykardräkt och stjäl kroppen mitt framför hans ögon. Han har uppenbarligen kommit något mycket större än han trott på spåren, och någon är angelägen om att kvinnan aldrig ska hittas. Thorkilds nyfikenhet är väckt.

I morgon kommer jag att sakna dig är en suggestiv berättelse om den av livet och ödet svårt sargade Thorkild Aske. Det är inte ovanligt att huvudpersonen i kriminalromaner är slitna och har beroendeproblem, men Thorkild är något extra. Hans liv har verkligen nått botten, och det vilar en tung och uppgiven stämning över berättelsen som kantas av medicinering och grubblerier kring såväl det förflutna som framtiden. Thorkild Aske är helt enkelt svår. Hela berättelsen genomsyras av hans personliga mörker. Boken är också ganska rå i sin framtoning då t ex obduktioner beskrivs i detalj. Heine Bakkeids berättarstil är också ganska diffus och inte alltigenom kronologisk, men det passar berättelsen väl. Framförallt har I morgon kommer jag att sakna dig något extra som får den att sticka ut. Det är dyster, kargt och samtidigt innovativt. Jag tycker mycket om att läsa om kustlandskapet och de nordnorska städerna Tromsø och Stavanger. Ibland spretar det lite rent berättartekniskt, men det är en lättläst bok med bra driv som väcker mersmak.

Utgiven av: Massolit förlag, 2017. I översättning av: Lie Fredholm. 

Finns hos Adlibris & Bokus

Betyg: 3+ av 5

Annabelle av Lina Bengtsdotter

9789137149691_200x_annabelle

Charlie Lager arbetar som polis, men trots det är hon en kvinna som inte gärna tar order från någon. I synnerhet inte män. Hon kämpar med ett lätt destruktivt beteende som inkluderar för mycket alkohol och en obenägenhet att slå sig till ro, men det ligger i generna om man får tro Charlie själv. Hon växte upp under bohemiska former med en ensamstående mor som visste hur man höll en fest igång till gryningen.

När Charlie och hennes kollega kallas till den lilla orten Gullspång på gränsen mellan Värmland och Västergötland sätts Charlie ur balans. Det var där hon växte upp, och ingen i hennes nuvarande omgivning vet något om det. Hon kommer att tvingas möta allt det hon lämnade, och konfrontera sig själv.

Anledningen till att poliserna vid Nationella operativa avdelningen tvingas rycka in som förstärkning i Gullspång är sjuttonåriga Annabelles försvinnande. Stegvis får Charlie och de andra se bilden av en ung kvinnas liv och vardag i den lilla bruksorten, och det är en historia om både gemenskap och instängdhet, om drömmen om ett liv bortom Gullspång och småstadsmentalitetens sätt att göra det omöjligt att ha några hemligheter i det långa loppet. De flesta känner varandra, är bundna till varandra genom släktskap, som arbets- eller skolkamrater. Sökandet efter Annabelle blir en utmaning för Charlie Lager, inte minst eftersom inte mycket tyder på att de kommer att hitta flickan vid liv.

Lina Bengtsdotters debut inom kriminallitteraturen är en verklighetstrogen och inkännande berättelse om en liten stad där industrin styr, men där det också finns en stor uppgivenhet eftersom tiden då de svenska industrijobben kunde konkurrera på världsmarknaden går mot sitt slut. Kvar finns nedskärningar och produktion i liten skala, samt det ständigt närvarande hotet om total nedläggning. Vad blir det av orter som lilla Gullspång och många andra då hela deras identitet som bruksort går om intet, och framförallt, vad blir det av människorna? Det är den verklighet vi möter i Annabelle, och här gestaltas också de ungas drömmar om att komma bort därifrån. Annabelle känner att Gullspång inte är tillräckligt stort för hennes visioner, och tanken på att gå in sina föräldrars fotspår lockar inte. Lina Bengtsdotter lyckas väl med att skildra miljön, atmosfären och framförallt karaktärerna på ett trovärdigt sätt.

Vi följer också Charlie Lager som gjort just den resa Annabelle drömmer om. Hon lämnade Gullspång, har en gedigen utbildning och en karriär som pekar uppåt, men Charlie är inte lyckligare för det. Hon kan inte fly från den hon egentligen är, och återkomsten till Gullspång sätter fingret på just det. Kontrasten mellan storstad och landsort är hela tiden närvarande. Man tänker olika, gör olika. Charlie Lager står med en fot på var sida om den skarpa gränsen, och hon har därmed förståelse för båda synsätten.

Annabelle är en mästerlig debut och utan tvekan en av årets bästa deckare. Stilsäkert och välbalanserat lotsar Lina Bengtsdotter oss igenom berättelsen. Det är förvisso inte en bok som karaktäriseras av högt tempo och action, men den är nästintill omöjlig att lägga ifrån sig. Det är karaktärernas berättelse som för handlingen framåt, och det ger boken ett innehåll och djup som kanske ligger lite utöver vad vi är vana vid i många andra kriminalromaner. Jag ser med stor förväntan fram emot att läsa mer om Charlie Lager, i Gullspång eller annorstädes.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2016.

Finns hos Adlibris & Bokus

Betyg 5 av 5

Heroine av Kallentoft & Lutteman

9789188345707_200x_heroine

I den fjärde boken om Zack Herry står förorten i brand och det är återigen bara den ovanlige polisen med kontakter både ovan och under jord som kan rädda situationen. Kallentoft & Lutteman låter sig inspireras av grekisk mytologi och Herkules stordåd, och efter allt Zack har gått igenom och klarat sig oskadd ifrån i de fyra böcker som skrivits är det inte utan att det börjar kännas som om han besitter vissa övernaturliga egenskaper. Författarduon lyckas ändå övertyga på ett alldeles lysande sätt, trots att situationerna och tempot ibland närmar sig det extrema.

Heroine är den fiktiva förorten Stallhagens skyddsängel Helene Svensson. Hon är socialarbetare och går rakt in i de oroliga och ofta patriarkalt styrda förortsgängen utan att blinka. Men så blir hon tillfångatagen, misshandlad och våldtagen, och alltihopa hamnar i ett videoklipp på nätet. Polisen måste gå in i Stallhagen för att försöka hitta henne medan hon ännu är vid liv, något som är förenat med stora risker då polisen möts av stenkastning och upprorsstämning. Det är då man skickar in Zack, ensam, trots att han på pappret borde ha med sig sin kollega Deniz.

Det Zack möter är en förort som styrs av olika grupperingar med helt andra värderingar än de som finns i den svenska lagboken. Det är ett område som blir alltmer segregerat och där den makt och status som kriminaliteten medför är mycket mera lockande för ungdomarna än de lagliga sysselsättningar samhället kan erbjuda. Området styrs av handeln med knark, men i den bild författarna lyfter fram syns också de andra i periferin. Vanliga människor som bara vill leva sina liv men dagligen tvingas förhålla sig till det hårda klimat som råder i kvarteren där de bor.

Ämnet kring förorter där myndigheterna till synes har förlorat greppet och bilbrännandet och kriminaliteten eskalerar känns aktuellt, och realistiskt. Jag tycker författarna är modiga som vågar ta ut svängarna och göra en fråga som många kanske vill blunda för till scen för sitt drama. De gör det med stor inlevelse och den heta stämning och atmosfär som råder fungerar utmärkt i en spänningsroman. Hela boken utspelar sig under lite drygt ett dygn, och tempot är hela tiden skyhögt. Kanske blir den här boken lite mycket som en enda lång jakt utan andningspaus, men samtidigt är det så skickligt skrivet att det är svårt att inte svepas med och sträckläsa. Kallentoft & Lutteman hanterar konsten att servera lagom mycket information för att behålla nagelbitarspänningen genom hela boken, de återkopplar på ett balanserat sätt till tidigare händelser och framförallt – de har kontroll över berättelsen och ser till att varje ord och händelse tjänar sitt syfte. När det gäller renodlad spänning har serien om Zack har helt klart utvecklats till en av Sveriges just nu allra vassaste.

Utgiven av: Bookmark förlag, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 5 av 5

Ärren vi bär av Caroline Engvall

9789188153524_200x_arren-vi-bar

Roxy är en tonårstjej med ett på ytan helt vanligt liv. Hon har en trygg och stabil familj, är duktig i skolan och allmänt omtyckt, och hon är lovande inom gymnastiken. Ändå mår hon så dåligt att hon blir ett lätt byte för den man som hon stämt träff med på ett hotellrum. Han förgriper sig på henne och sprider filmklippen av händelsen på nätet. Han pressar till sist Roxy till att ta sitt eget liv inför kameran. Hon är bara det första av en rad offer, och journalisten Lovisa Lind och polisen Ulrika Stenhammar är båda lika angelägna om att hitta den skyldige. Men de som driver flickorna till självmord är mäktiga och högt uppsatta personer som är benägna att gå långt för att dölja sina handlingar. Det finns bara ett sätt att avslöja dem, och det för nittonåriga Lovisa Lind att infiltrera rörelsen och locka gärningsmännen till sig. Ett extremt farligt uppdrag.

Caroline Engvall har tidigare skrivit verklighetsbaserade böcker om övergrepp mot barn och unga. Ärren vi bär är hennes första skönlitterära bok, men även den uppges ligga mycket nära sanningen. Som författaren själv skriver i bokens efterord använder hon här fiktionen för att belysa ett ämne som annars kanske är alldeles för hemskt för att ta till sig. Utan tvekan lyckas hon med den ambitionen, då det här är en fruktansvärd läsupplevelse på många sätt. Barnens öde och det nattsvarta mörker som skammen tvingar dem ned i är läsning som berör på djupet. Det är fortfarande svårt att greppa att handlingen i Ärren vi bär skulle kunna ha något med verkligheten att göra, även om en mer rationell del av mitt medvetande inser att det är så. Ärren vi bär är en berättelse om psykisk nedbrytning, härskartekniker och total avsaknad av respekt och empati som både gör mig som läsare arg och ledsen. Men så är det också precis det som är bokens tanke, att väcka tankar, känslor och debatt. Caroline Engvall har spetsat till det hela genom att göra boken till en spänningsroman med högt tempo, och hon visar att det går alldeles utmärkt att använda deckargenren till att föra fram ett viktigt budskap. Boken är den första i en planerad serie.

Utgiven av: Kalla kulor/ Southside stories, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson

9789173378475_200x_ditt-liv-och-mitt

Märit växer upp i Norrköping och är redo att ta sin studentexamen i början av 1960-talet. Hon är en flitig elev då målet är att kunna studera medicin i Lund och bli läkare. Men livet hemmavid är allt annat än enkelt. Märits mamma dör ung och efterlämnar make, Märit och hennes tvillingbror Jonas, morfadern som är något av en hustyrann och mormodern som ständigt för ett gerillakrig mot sin man. Och så Lars, familjens utvecklingsstörde son. Efter moderns bortgång skickas Lars till en anstalt och blir ett tabubelagt ämne i hemmet.

Många år senare är Märit på väg hem till Norrköping för att fira sin och brodern Jonas sjuttioårsdag. Tankarna väcks till liv på nytt. För Märit visste att hennes bror Lars behandlades omänskligt på anstalten Vipeholm och misshandlades till döds, men ingen annan i familjen brydde sig. För dem var brodern och sonen enbart en paria som det var skönt att bli av med, en skamfläck som behövde tvättas bort. Kommer Märit någonsin kunna förlåta Jonas för det, och vad har det blivit av honom själv nu där han sitter delvis förlamad i en rullstol?

Ditt liv och mitt är berättelsen om Märits brutala uppvaknande och insikt om hur samhället sorterade bort defekta människor och behandlade dem med en grymhet som är svår att greppa. Det är folkhemmets 60-tal vi möter i den här berättelsen, och en ung kvinna som drömmer om att studera och göra en klassresa uppåt. Samtidigt brottas Märit, även långt senare, med sitt samvete. Hade hon kunnat göra något annorlunda? Hon hade kunnat åta sig att sköta sin bror, men då hade hennes eget liv gått om intet. Mycket kretsar också kring omgivningens ovilja att se eller att ta ställning. Hela tiden hör också Märit sin döda tvillingsysters röst kritisera henne för de val hon gör.

Majgull Axelsson skildrar Märit och familjen hon kommer ifrån med stor träffsäkerhet. Det finns en framåtanda och nyfikenhet hos den unga Märit som känns karaktäristisk för 60-talet. Plötsligt kan en kvinna göra karriär och studera istället för att stå vid spisen, men den äldre generationen ser fortfarande detta med stor misstänksamhet och Märits morfar tar varje chans att förminska hennes ambitioner. Det jag uppskattar mest i den här boken är författarens fantastiska förmåga att hantera språket, och att skapa en prosa som både är lättsam, fängslande och samtidigt berör. Boken behandlar också ett angeläget ämne kring medmänsklighet och bristen av detta som är relevant på många plan. Det här var den första boken jag läste av Majgull Axelsson, som bl a belönats med Augustpriset, och det kommer definitivt bli fler.

Utgiven av: Brombergs bokförlag, 2017.

Finns hos Adlibris och Bokus

Betyg 4+ av 5 

Och varje morgon blir vägen hem längre och längre av Fredrik Backman

9789137150895_200x_och-varje-morgon-blir-vagen-hem-langre-och-langre

Och varje morgon blir vägen hem längre och längre är en roman i kort format om minnets komplicerade funktioner och hur hjärnan ibland bestämmer sig för att livet är slut innan kroppen kommit till samma insikt. Demenssjukdomar av olika slag är vanligt förekommande, men trots det vet vi egentligen ganska lite om hur hjärnan fungerar och hur tankarna går hos den som drabbas.

Fredrik Backman har gjort sig känd för att kunna skildra svåra ämnen med en ovanlig blandning av humor och allvar. Så är fallet också i den här berättelsen om en gammal man och hans barnbarn. Minnesfunktionerna är på väg bort för mannen, men ändå är vissa saker fortfarande kristallklara. Kärleken till frun till exempel kommer aldrig att blekna, även om hon redan är borta. Berättelsen behandlar också hur det är att förlora kontrollen över något man bemästrat till fulländning, siffror eller bokstäver, och frustrationen i att inte längre kunna lägga det mentala pussel ord eller matematiska formler utgör. Som kontrast hinner Backman också fånga den andra sidan av problematiken genom att skildra det oändligt sorgliga i att se en nära och älskad anhörig försvinna samtidigt som de kroppsligt är kvar. Och varje morgon blir vägen hem längre och längre är en fin berättelse om ett sorgligt ämne, en påminnelse om sakers förgänglighet och det viktiga i att i möjligaste mån försöka förvalta tid och relationer väl.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2017. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Midnattsrosen av Lucinda Riley

9789170284762_200x_midnattsrosen

Det är tidigt 1900-tal, världskrigen har ännu inte ritat om kartan och det Brittiska imperiet är på många sätt dominerande. I Indien möts två flickor uppvuxna i ett sagolikt palats, men ändå med olika förutsättningar i livet. Anahita är förvisso är av hög börd men kommer från en fattig familj, men när hon blir lekkamrat åt prinsessan Indira är hennes framtid på sätt och vis tryggad. När de har åldern inne skickas de båda till internatskola i England.

När Anahita besöker godset Astbury och möter Donald förändras livet för alltid. Men hur ska den engelska societeten kunna acceptera ett äktenskap mellan en lord och en fattig indisk kvinna, när alla förväntar sig att Donald istället ska gifta sig med en rik amerikanska för att rädda familjens egendom undan konkurs?

Många år senare kommer den firade skådespelerskan Rebecca till Astbury för att spela in ett kostymdrama. Hon visar sig vara slående lik husets härskarinna under 1920-talet, lady Violet. Samtidigt kommer också Ari till godset för att göra efterforskningar om sin släkting Anahita. Den nuvarande lorden beter sig alltmer märkligt, samtidigt som Ari och Rebecca blir allt mer fascinerade av den dramatik och de familjehemligheter de läser om i gamla dagböcker och brev.

Midnattsrosen är ett riktigt läsäventyr som tar oss med både till det exotiska Indien och de ofattbart lyxiga miljöer som landets elit levde i kring år 1900, liksom ett storslaget engelskt gods. Det är en berättelse om kärlek och krav på att upprätthålla anor och anseende, men också om att våga gå sin egen väg. Framförallt är det en underhållande bok som bjuder på en sagolik berättelse som förflyttar läsaren till en annan tid och en annan värld. Det som tilltalar mig mest i den här boken är just det historiska perspektivet snarare än de nutida, men jag tycker författaren gör ett bra jobb med att väva samman dessa tidshopp och på ett naturligt sätt låta de senkommande ättlingarnas nyfikenhet hjälpa till att föra berättelsen om Anahita framåt. Jag tycker också det exotiska inslaget som barndomsåren i Indien medför är intressant, även om det är skrivet i en starkt romantiserad form. Den här boken passar perfekt för den som vill ha en episk, historisk roman i stil med tv-serien Downton Abbey och böckerna av Kate Morton.

Utgiven av: Bazar förlag, 2017. I översättning av: Johanna Svartström

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5