Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex

Bödelskyssen av Mons Kallentoft

9789137146171_200x_bodelskyssen

Bödelskyssen får en rivstart när en man kapar ett flygplan på Linköpings flygplats. Malin Fors, som återvänt från Bangkok och tagit kontroll över sitt liv, blir den som förhandlar när polisen ställs inför ett gisslandrama. Mannen ombord på planet är beväpnad med handgranater och hotar att spränga samtliga passagerare i luften om inte hans krav tillgodoses. Han vill byta passagerarna mot de tre ungdomar han anser är skyldiga till hans dotters självmord efter att de skändat henne och publicerat bilderna i sociala medier.

När sommaren kommer till Linköping kommer ödet ändå ikapp de tre tonåringarna när en av tjejerna hittas död på en bilskrot. Malin Fors och kollegorna ser genast sambandet med vårens drama på flygplatsen. Det blir en intensiv jakt efter en mördare som är ute efter hämnd och som har tagit på sig rollen som bödel och bestraffare.

Inledningen på den här boken är så spännande att det kan vara det bästa Mons Kallentoft skrivit hittills. Jag sträckläser de första hundra sidorna andlöst. Med sin egen stil och sin egen ton skildrar författaren en förälders förtvivlan och desperation. Det är ett scenario som tar avstamp direkt i vår samtid. Här visas hur sociala medier och dess innehåll kan vara svåra att kontrollera. Bilderna som sprids förstör inte bara ett liv, allt genom andras arrogans och obetänksamhet. Författaren lyckas fånga dagens hårda klimat på nätet och förvandlar dem till högklassig spänning. Efter drygt tio år med Malin Fors som huvudkaraktär lyckas Kallentoft fortfarande med att skriva aktuellt och helt rätt i tiden.

När utredningsarbetet återgår till mer normala omständigheter med en mera regelrätt mördarjakt är Malin Fors och de andra tillbaka i god form. Det är inte lika explosivt som inledningen, men fortfarande spännande, rappt och intensivt. Jag uppskattar att Kallentoft fokuserar på vad som kommer efter det stora flygkapningsdramat. Det blir på sätt och vis ringarna på vattnet som utgör grunden för den här berättelsen. Ett intressant och lite annorlunda upplägg eftersom crescendot annars ofta kommer mot slutet.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2017. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Annonser
Deckare · Kriminalroman · Recensioner

Djävulsdoften av Mons Kallentoft

9789175037301_200x_djavulsdoften_pocket

Malin Fors har tillfälligt lämnat sin tjänst vid Linköpingspolisen. Efter ännu ett svek från den hon hoppats att dela framtiden med har hon fallit tillbaka i sitt alkoholmissbruk. Lösningen kan vara att skicka henne utomlands för miljöombyte och när en tjänst som sambandsofficer blir ledig i Bangkok reser Malin till Thailand. Väl där blir den förhållandevis enkla tjänsten som handlar om att förmedla kontakt mellan myndigheter kring t ex smuggling genast allvarligare då en svensk kvinna hittas mördad. Hennes identitet är till en början okänd, men den tatuering av en bläckfisk hon bär på halsen är signifikant. Malin blir involverad i utredningen vilket blir början på en resa allt djupare ner i Thailands undre värld.

Stor del av handlingen i den här boken om Malin Fors fokuserar på hennes missbruk, och många scener utspelar sig genom en alkoholpåverkad dimma. Malin törstar inte bara efter spriten, utan också efter bekräftelse och ömhet. Hon är helt ur balans, och hennes maniska jakt efter lyckorus i olika former blir ett med den pulserande miljonstaden Bangkoks livsrytm. Malin blir en del av den stora gemenskap och anonymitet staden har att erbjuda.

Mordutredningen med den svenska kvinnan som hittas död kommer att fokusera på vad som egentligen är en människas värde, och hur många västerlänningar värderar t ex thailändare. De duger gott till att plocka bär, städa eller bli prostituerade, men vad mer? En smutsig människohandel och härvor av korruption och bedrägeri nystas upp. Uppslaget är tänkvärt och fungerar gott som scen för själva deckarintrigen, men jag tycker kanske att Malins personliga problem denna gång överskuggar själva ”fallet” lite väl mycket. Samtidigt är hennes alkoholproblem och hur suget får allt annat att verka oväsentligt trovärdigt på sitt sätt. Kallentoft beskriver Bangkoks myllrande och färgstarka gator med alla dofter, ljud och intryck väl, men efter några hundra sidor av spännande läsning längtar jag ändå tillbaka lite till Linköping och Östgötaslätten.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2016. Månpocket, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5

Deckare · Historia · Kriminalroman · Recensioner · Recex

En blå död av Mikko Porvali

9789174618082_200x_en-bla-dod

En blå död är den första boken i en planerad trilogi kallad Karelen Noir, och vi får följa med till finska Viborg åren kring 1920. Det är ett Finland präglat av sin nyvunna självständighet vi möter, fortfarande med kriget mellan de vita och de röda i färskt minne. Några mil bort ligger också S:t Petersburg med sitt nya namn Petrograd, och i bolsjevikernas Ryssland pågår ännu inbördeskriget efter revolutionen. Vi får följa poliserna Jussi Kähönen och Salomon Eckert i deras arbete med att utreda spritsmuggling, mord och flera andra brott. Alkoholkonsumtionen är stor och myndigheternas försök att inskränka och begränsa den tar sig ibland blodiga uttryck.

Berättelsen om Jussi Kähönen har lite både av klassisk, historisk kriminalroman och äventyr över sig, och det finns en realism i att polisen arbetar med flera fall parallellt. Boken gästas av vackra, kvinnliga bedragare och av polisen anställda gatubarn som har till uppgift att agera spioner. Det är brokigt och livfullt beskrivet, men det är också en berättelse om ett svårt sargat och fattigt Finland som nu står på egna ben efter den tidigare ryska överhögheten. Mikko Porvali skapar i En blå död en berättelse med en bra blandning av fiktion och verklighet som både är intressant och medryckande.

Utgiven av: Lind & Co 2017. I översättning av: Ann-Christine Relander. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex · Thriller

Trasdockan av Daniel Cole

9789113076041_200x_trasdockan-en-kropp-sex-offer

Första boken om William Oliver Layton-Fawkes, även känd som Wolf, och hans kollegor i utredningsteamet vid Londonpolisen är en fartfylld och blodig historia fylld av oväntade vändningar. Allt tar sin början med ett uppmärksammat rättsfall kring den så kallade ”kremeringsmördaren”. Den här berättelsen utspelar sig den här berättelsen, och när ett ihopsatt lik bestående av kroppsdelar från sex olika offer påträffas är det ett sensationellt mordfall för polisen att utreda. Huvudet tillhör ”kremeringsmördaren”, och det finns en lista från mördaren över kommande offer. Sist på den finns Wolfs namn, och det blir tydligt att händelserna verkar ha en koppling till det tidigare rättegångsdramat. Frågan är dock hur polisen ska kunna rädda dem som står på mördarens lista när han hela tiden ligger steget före?

Trasdockan är Daniel Coles deckardebut, en hårdkokt historia skriven med svart humor och med många överraskningar att vänta under berättelsens gång. På pappret alltså en bok jag borde gilla, men det tar lite tid att komma karaktärerna inpå livet och att greppa handlingen. Bokens andra halva är mycket bättre än den första, och slutet gör att jag gärna skulle läsa fortsättningen. Sammanfattningsvis gör den lite spretiga inledningen att helhetsintrycket dras ned en aning, men Daniel Cole bidrar ändå med en frisk fläkt i deckargenren i form av en morbid och uppfinningsrik intrig. I övrigt är detta en bok som är ganska svår att skriva för mycket om utan att komma med för stora avslöjanden. Bästa rekommendationen är att läsa och se själv hur det går för Wolf!

Utgiven av: Norstedts, 2017. I översättning av: Patrik Hammarsten.

Finns hos Adlibris och Bokus

Betyg 3+ av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex

Den tunna blå linjen av Christoffer Carlsson

9789164205124_200x_den-tunna-bla-linjen

Den tunna blå linjen är den fjärde och avlutande delen i Christoffer Carlssons uppmärksammade serie polisromaner med Leo Junker i huvudrollen. Här får vi följa ett nytt fall, men gamla bekanta återkommer från de tidigare böckerna. Däribland Junkers barndomsvän Grim, som kommit att utgöra ett självklart och cykliskt inslag i Leo Junkers liv.

John Grimberg är på rymmen, och då han återkommer efter en lång tids tystnad tvingar han Leo Junker att begå tjänstefel. Skyddande av brottsling eller att ange en kär vän, det är valet Junker ställs inför. Samtidigt blir relationen till Grim alltmer komplicerad då det ständigt är Leo som förväntas ställa upp. Grimberg gör sällan mycket för att återgälda tjänsterna. Leo tar sig i alla fall tid att höra vad Grim vill, och det visar sig att han sitter på information om ett fem år gammalt mord där offret var den prostituerade Angelica Reyes. Naturligtvis kan inte Leo Junker hålla sig ifrån att ta en titt på ärendet, och tillsammans med Gabriel Brick börjar han forska i vad som egentligen hände den unga kvinnan. Ledtrådarna leder i en obekväm riktning samtidigt som Junker återigen får anledning att fundera över om han kan lita på Grim.

Det är en kriminalroman i ordets rätta bemärkelse vi får ta del av i Den tunna blå linjen, eftersom stort fokus läggs på själva polisutredningen och hur en sådan går till i verkligheten. Eller nästan i alla fall, för även om det i teorin säkert är mycket korrekt skildrat av kriminologen Christoffer Carlsson är detta fiktion, och Leo Junker tillåts därmed att gå över gränsen och begå vissa tjänstefel för att nå spaningsresultat. Det gör han också.

Tanken att polismakten är den tunna blå linje som skiljer de kriminella från de hederliga och hur lätt den gränsen är att överträda kommer att få en avgörande betydelse för historien, och används som bokens tema på ett snyggt sätt. Det finns en stor eftertanke i hur Christoffer Carlsson väljer att presentera sin berättelse, och det ger avkastning i form av en välskriven och spännande bok. Christoffer Carlssons skriver också mycket stilsäkert och detta med en självklarhet som imponerar.

Författaren förlägger handlingen till hösten 2015 och låter sin berättelse äga rum i skuggan av den stora flyktingströmmen, terrordåden i Paris och det för den nyligen omorganiserade polismyndigheten mycket resurskrävande beslutet att införa gränskontroller. Händelser vi alla har i färskt minne och kan relatera till. Genom att knyta an till detta i sin berättelse skapar Christoffer Carlsson en tät atmosfär och en solid verklighetsförankring som får mig som läsare att känna att berättelsen blir extra realistisk och verklighetstrogen. Böckerna om Leo Junker får i och med Den tunna blå linjen sitt avslut och det är ett värdigt sådant, även om jag inte känner att det måste vara alltigenom definitivt.

Utgiven av: Piratförlaget, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex

Kolibri av Kati Hiekkapelto

9789177015710_200x_kolibri-anna-fekete-1

Anna Fekete återvänder till sin hemort, en liten stad i norra Finland. Hon får anställning vid den lokala polisen, och mottagandet varierar. Hennes partner och överordnade Esko visar sig vara en motsträvig och bufflig figur, medan sportiga Sari stortrivs med att ha fått en kvinnlig kollega. Anna kommer ursprungligen från en liten by i norra Serbien, hennes familj är av ungersk härkomst och det gör att hon ibland stöter på fördomar och motvilja i sitt nya hemland. Rotlösheten och känslan av att inte riktigt höra till på någon plats är ett genomgående tema som Kati Hiekkapelto skildrar inkännande och trovärdigt.

Kort efter att Anna Fekete tillträtt sin tjänst blir en ung kvinna skjuten med hagelgevär i ett motionsspår. Ingen har sett något eller reagerat på smällen då det är säsong för andjakt och skottsalvor inte tillhör ovanligheterna. Den unga kvinnan återfinns med ett smycke föreställande en aztekisk gud i fickan, och hon kommer inte att vara mördarens första offer. Mordgåtan är väl uppbyggd och innehåller alla komponenter en bra deckare bör bjuda på. Esko är inte en kollega som är lätt att samarbeta med, men den frostiga relation som skildras gör att man som läsare sympatiserar extra med Anna. Ett bra knep för att få läsaren att fästa sig vid huvudkaraktären och vilja läsa mera.

Samtidigt håller Anna också på med ett privat projekt. En ung kvinna med rötterna i Turkiet har ringt till larmcentralen och sökt hjälp för att hon trodde att hennes pappa tänkte döda henne. När polisen väl kommer till platsen är allt fridfullt, ett misstag har begåtts. Men Anna tror att mer rör sig under ytan och att tonåriga Bihar är för rädd för att våga berätta. Hon bestämmer sig därför för att hålla flickan under uppsikt i händelse av att hon behöver Annas hjälp för att komma bort från familjen och de planer de har satt upp för Bihars framtid.

Kolibri är en deckare som tilltalar mig på alla plan, den känns hyfsat realistisk (för att vara en deckare), är skriven med eftertanke och med håller ett bra och läsvänligt tempo. Jag tänkte på förhand att det kanske skulle bli lite knepigt att hålla ordning på finska namn och orter då jag inte ofta läser om vårt grannland i öst, men har inga problem med det under läsningens gång. Allt faller på plats och Kolibri utvecklar sig till en av sommarens bästa deckare och en bok jag hoppas fler kommer att upptäcka.

Utgiven av: Modernista, 2017. I översättning av: Marjut Hökfelt.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4+ av 5

Deckare · Historia · Kriminalroman · Recensioner

En osynlig av Pontus Ljunghill

9789175031040_200x_en-osynlig_pocket

Stockholm 1928. En liten flicka hittas mördad, och snart hamnar fallet hos John Stierna. Det finns inte många spår att gå på, ett försvunnet halsband och en stulen bil tillhör det lilla. Ingrid levde med sin ensamstående mor vilket för tiden inte är helt vanligt, men verkar ändå ha haft en stabil tillvaro. Inget binder fadern eller någon annan anhörig till brottet. Stierna hemsöks av att han inte kommer någonstans i utredningen, och det försämrar relationen till hans älskade Karolina då hon anser att han blivit som besatt. Tjugofem år senare har Stierna fortfarande inte lyckats ta fast mördaren, men då han kontaktas av en journalist som vill skriva om det ouppklarade mordet kanske äntligen gåtan kommer att få sin lösning.

En osynlig är en saktmodig och finstämd roman om ett brott, men boken utmärker sig inom kriminallitteraturen genom att vara skriven på en prosa som kan uppskattas av även dem som kanske inte vanligtvis tilltalas av deckare. Pontus Ljunghill, som i grunden är kriminolog, har ansträngt sig för att återskapa tidsandan och Stockholmsmiljöerna och lyckas väl. Musiken, tidningsrubrikerna, politiken och maten, allt känns rätt och ger en känsla av att man som läsare faktisk förflyttas till 1920-talets Stockholm. Jag kan tycka att boken är lite lång, lite omständlig och att den därmed tappar lite. Charmen och underhållningsvärdet ligger främst i en väl berättas historia som skildrar en flydd tid på ett bra sätt, och även om man inte bör förvänta sig gastkramande spänning är ändå det gott nog och jag uppskattar att boken satsar på andra typer av kvalitéer. Med rätt ställda förväntningar blir En osynlig mycket läsvärd.

Utgiven av: Månpocket, 2012.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex

I morgon kommer jag att sakna dig av Heine Bakkeid

9789176793206_200x_i-morgon-kommer-jag-att-sakna-dig

Thorkild Aske var en gång polis, men efter att i drogpåverkat tillstånd ha kört ihjäl en ung kvinna är karriären slut. När han släpps ur fängelset återvänder han till sina hemtrakter kring Stavanger som en bruten man. Väl där blir han övertalad att agera detektiv och leta efter en man som försvunnit. Thorkild låter sig motvilligt övertalas då han står i skuld på många plan.

Den försvunne mannen, Rasmus, antas vara drunknad, då han var ute för att dyka och sedan inte återvände. Föräldrarna vägrar dock att acceptera faktum förrän kroppen hittas. Thorkild Aske beger sig ut för att leta i närheten av den fyr där Rasmus försvann, men stöter istället på kroppen efter en ung kvinna som av skadorna att döma legat i vattnet en tid. Det är dåliga väderförhållanden och innan Thorkild vet ordet av kommer en man i dykardräkt och stjäl kroppen mitt framför hans ögon. Han har uppenbarligen kommit något mycket större än han trott på spåren, och någon är angelägen om att kvinnan aldrig ska hittas. Thorkilds nyfikenhet är väckt.

I morgon kommer jag att sakna dig är en suggestiv berättelse om den av livet och ödet svårt sargade Thorkild Aske. Det är inte ovanligt att huvudpersonen i kriminalromaner är slitna och har beroendeproblem, men Thorkild är något extra. Hans liv har verkligen nått botten, och det vilar en tung och uppgiven stämning över berättelsen som kantas av medicinering och grubblerier kring såväl det förflutna som framtiden. Thorkild Aske är helt enkelt svår. Hela berättelsen genomsyras av hans personliga mörker. Boken är också ganska rå i sin framtoning då t ex obduktioner beskrivs i detalj. Heine Bakkeids berättarstil är också ganska diffus och inte alltigenom kronologisk, men det passar berättelsen väl. Framförallt har I morgon kommer jag att sakna dig något extra som får den att sticka ut. Det är dyster, kargt och samtidigt innovativt. Jag tycker mycket om att läsa om kustlandskapet och de nordnorska städerna Tromsø och Stavanger. Ibland spretar det lite rent berättartekniskt, men det är en lättläst bok med bra driv som väcker mersmak.

Utgiven av: Massolit förlag, 2017. I översättning av: Lie Fredholm. 

Finns hos Adlibris & Bokus

Betyg: 3+ av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex

Annabelle av Lina Bengtsdotter

9789137149691_200x_annabelle

Charlie Lager arbetar som polis, men trots det är hon en kvinna som inte gärna tar order från någon. I synnerhet inte män. Hon kämpar med ett lätt destruktivt beteende som inkluderar för mycket alkohol och en obenägenhet att slå sig till ro, men det ligger i generna om man får tro Charlie själv. Hon växte upp under bohemiska former med en ensamstående mor som visste hur man höll en fest igång till gryningen.

När Charlie och hennes kollega kallas till den lilla orten Gullspång på gränsen mellan Värmland och Västergötland sätts Charlie ur balans. Det var där hon växte upp, och ingen i hennes nuvarande omgivning vet något om det. Hon kommer att tvingas möta allt det hon lämnade, och konfrontera sig själv.

Anledningen till att poliserna vid Nationella operativa avdelningen tvingas rycka in som förstärkning i Gullspång är sjuttonåriga Annabelles försvinnande. Stegvis får Charlie och de andra se bilden av en ung kvinnas liv och vardag i den lilla bruksorten, och det är en historia om både gemenskap och instängdhet, om drömmen om ett liv bortom Gullspång och småstadsmentalitetens sätt att göra det omöjligt att ha några hemligheter i det långa loppet. De flesta känner varandra, är bundna till varandra genom släktskap, som arbets- eller skolkamrater. Sökandet efter Annabelle blir en utmaning för Charlie Lager, inte minst eftersom inte mycket tyder på att de kommer att hitta flickan vid liv.

Lina Bengtsdotters debut inom kriminallitteraturen är en verklighetstrogen och inkännande berättelse om en liten stad där industrin styr, men där det också finns en stor uppgivenhet eftersom tiden då de svenska industrijobben kunde konkurrera på världsmarknaden går mot sitt slut. Kvar finns nedskärningar och produktion i liten skala, samt det ständigt närvarande hotet om total nedläggning. Vad blir det av orter som lilla Gullspång och många andra då hela deras identitet som bruksort går om intet, och framförallt, vad blir det av människorna? Det är den verklighet vi möter i Annabelle, och här gestaltas också de ungas drömmar om att komma bort därifrån. Annabelle känner att Gullspång inte är tillräckligt stort för hennes visioner, och tanken på att gå in sina föräldrars fotspår lockar inte. Lina Bengtsdotter lyckas väl med att skildra miljön, atmosfären och framförallt karaktärerna på ett trovärdigt sätt.

Vi följer också Charlie Lager som gjort just den resa Annabelle drömmer om. Hon lämnade Gullspång, har en gedigen utbildning och en karriär som pekar uppåt, men Charlie är inte lyckligare för det. Hon kan inte fly från den hon egentligen är, och återkomsten till Gullspång sätter fingret på just det. Kontrasten mellan storstad och landsort är hela tiden närvarande. Man tänker olika, gör olika. Charlie Lager står med en fot på var sida om den skarpa gränsen, och hon har därmed förståelse för båda synsätten.

Annabelle är en mästerlig debut och utan tvekan en av årets bästa deckare. Stilsäkert och välbalanserat lotsar Lina Bengtsdotter oss igenom berättelsen. Det är förvisso inte en bok som karaktäriseras av högt tempo och action, men den är nästintill omöjlig att lägga ifrån sig. Det är karaktärernas berättelse som för handlingen framåt, och det ger boken ett innehåll och djup som kanske ligger lite utöver vad vi är vana vid i många andra kriminalromaner. Jag ser med stor förväntan fram emot att läsa mer om Charlie Lager, i Gullspång eller annorstädes.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2016.

Finns hos Adlibris & Bokus

Betyg 5 av 5

Kriminalroman · Recensioner · Recex · Skönlitteratur · Spänningsroman

Ärren vi bär av Caroline Engvall

9789188153524_200x_arren-vi-bar

Roxy är en tonårstjej med ett på ytan helt vanligt liv. Hon har en trygg och stabil familj, är duktig i skolan och allmänt omtyckt, och hon är lovande inom gymnastiken. Ändå mår hon så dåligt att hon blir ett lätt byte för den man som hon stämt träff med på ett hotellrum. Han förgriper sig på henne och sprider filmklippen av händelsen på nätet. Han pressar till sist Roxy till att ta sitt eget liv inför kameran. Hon är bara det första av en rad offer, och journalisten Lovisa Lind och polisen Ulrika Stenhammar är båda lika angelägna om att hitta den skyldige. Men de som driver flickorna till självmord är mäktiga och högt uppsatta personer som är benägna att gå långt för att dölja sina handlingar. Det finns bara ett sätt att avslöja dem, och det för nittonåriga Lovisa Lind att infiltrera rörelsen och locka gärningsmännen till sig. Ett extremt farligt uppdrag.

Caroline Engvall har tidigare skrivit verklighetsbaserade böcker om övergrepp mot barn och unga. Ärren vi bär är hennes första skönlitterära bok, men även den uppges ligga mycket nära sanningen. Som författaren själv skriver i bokens efterord använder hon här fiktionen för att belysa ett ämne som annars kanske är alldeles för hemskt för att ta till sig. Utan tvekan lyckas hon med den ambitionen, då det här är en fruktansvärd läsupplevelse på många sätt. Barnens öde och det nattsvarta mörker som skammen tvingar dem ned i är läsning som berör på djupet. Det är fortfarande svårt att greppa att handlingen i Ärren vi bär skulle kunna ha något med verkligheten att göra, även om en mer rationell del av mitt medvetande inser att det är så. Ärren vi bär är en berättelse om psykisk nedbrytning, härskartekniker och total avsaknad av respekt och empati som både gör mig som läsare arg och ledsen. Men så är det också precis det som är bokens tanke, att väcka tankar, känslor och debatt. Caroline Engvall har spetsat till det hela genom att göra boken till en spänningsroman med högt tempo, och hon visar att det går alldeles utmärkt att använda deckargenren till att föra fram ett viktigt budskap. Boken är den första i en planerad serie.

Utgiven av: Kalla kulor/ Southside stories, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5