Nattvakten av Anna Ihrén

ihren_nattvakten_omslag_inb-2-640x990.jpg

Nattvakten är den första boken i Jubileumsserien som tar avstamp i Göteborg. Det är samtidigt också en internationell thriller som rör sig genom flera europeiska huvudstäder, den organiserade brottsligheten känner inga gränser. En av de som tjänar mest pengar på narkotikahandel och annan underjordisk verksamhet är en man kallad Poppie. Det han helst vill ha kan dock inte köpas. Den ovärderliga tavlan Nattvakten av Rembrandt måste stjälas – men säkerheten är minutiös och kuppen är nästintill omöjlig att genomföra.

I Göteborg pågår förberedelserna inför 400-årsjubileet redan flera år i förväg. Det storsatsas på alla områden, inte minst när det gäller att göra staden tillgänglig och öppen för alla, oavsett inkomst eller bakgrund. Verkligenheten är dock en annan och de kriminella gängen sätter skräck i vissa stadsdelar. En speciell expertgrupp har bildats för att komma till rätta med problemet. Där ingår Sandra Haraldsson och läsaren får även fortsätta följa de andra karaktärerna som förekommit i Anna Ihréns tidigare serie Morden på Smögen. Även Dennis Wilhelmson blir inblandad i händelseförloppet. Han har rest till Stockholm för att studera men råkar i fel sällskap.

Boken inleds med en rafflande scen där en död kropp hittas infrusen i isskulpturerna som är en del av julpyntet i staden. Spänningen infinner sig direkt och håller i sig från första till sista sidan. Författaren lyckas fånga Göteborgs position som port mot Europa genom att låta handlingen äga rum parallellt även i Stockholm, Köpenhamn och Amsterdam för att sedan på ett naturligt sätt knytas ihop och koncentreras till just Göteborg. Jag gillar hur berättelsen kombinerar kultur, samhällsfrågor, spänning och även ger lite James Bond-känsla i mötet med internationell kriminalitet och skurkar med stora resurser.

Trots att jag inte har läst de tidigare böckerna i serien Morden på Smögen är det lätt att ta till sig Sandra, Dennis och de andra. Boken presenterar dock ganska många karaktärer och fokus skiftar under resans gång, vilket jag tycker ger ett lite splittrat intryck. I bokens inledning får vi t ex följa en kille som heter Benjamin. Plötsligt dyker hans äldre bror Johannis upp, och i bokens andra halva övertar han nästan helt det berättarperspektivet. Jag tycker också att det hade varit trevligt om konstverket som namngivit boken hade fått en tydligare roll och mer direkt koppling till händelserna i Göteborg.

Idén med att skriva en serie böcker om Göteborg som en stad i förändring och lyfta fram allt det som rör sig under ytan är både intressant och har en stor utvecklingspotential. Anna Ihrén skriver medryckande och skildrar trovärdigt karaktärernas känslor och handlingar. Jag kommer absolut att läsa även kommande böcker i Jubileumsserien.

Utgiven av: Mima förlag, 2018.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5

Annonser

När du vänder dig om av Pernilla Ericson

9789150932607_200x_nar-du-vander-dig-om

När Erlagruppen samlas på nytt är det för att lösa sitt mest dramatiska fall hittills. En kvinna har blivit överfallen och våldtagen i sitt eget hem. Mannen som har begått övergreppet ställer sig helt frågande, han har fått en inbjudan att komma till lägenheten via en chattkonversation i en dejtingapp. Liv Kaspi och hennes kollegor inser snabbt att kontot på dejtingsidan har blivit kapat och att någon annan ligger bakom. Snart upptäcker de också att det finns fler kvinnor som är drabbade, och att de svävar i livsfara när sanningen riskerar att avslöjas.

I sin nya bok om den färgstarka Erlagruppen har Pernilla Ericson valt att berätta en historia som delvis bygger på riktiga händelser. Kvinnohatet i boken är hämtat ur verkligheten, likaså uppslaget kring hur någon arrangerar en våldtäkt genom att kapa ett konto på Tinder. Det är en skrämmande berättelse som skakar om och berör på djupet. Hoten och hatet som florerar och hittar en plats där det spirar och gror på nätets mörkare sidor sätter sig som ett tagg i hjärtat, för det är så verkligheten ser ut. Utsattheten och otryggheten kvinnorna känner när de förvandlas till brottsoffer är svår att ta in, det finns ett stort obehag i situationen som gör berättelsen svår att släppa. Dels kan jag inte lägga den ifrån mig utan läser vidare för att få veta vad som ska hända, men också för att boken stannar kvar i mitt minne efteråt.

Erlagruppen består av en brokig skara utredare. Edith som är ledaren för verksamheten har rötterna inom säkerhetspolisen, Rickard har varit fixare med kontakter i undre världen, Aminah är ett geni när det gäller datorer och Liv Kaspi är polis och en kvinna med stort hjärta och starkt patos. Stegvis får vi lära känna dem bättre. Den här gången står Aminah i fokus då någon verkar förfölja henne. Liv och Rickard har förutom det professionella samarbetet också ett förhållande, men Liv vacklar i sin tillit. Rickard har lovat att hans kontakt med kriminaliteten är ett avslutat kapitel men kan hon verkligen lita på det? Författaren skildrar de inbördes relationerna inom gruppen på ett fängslande sätt. De är färgstarka och väl skildrade karaktärer, precis så som det bör vara om man som läsare ska uppbåda intresse för att vilja fortsätta läsa om dem.

När du vänder dig om är inte bara en berättelse med verklig bakgrund, den speglar också tydligt vår samtid. Författaren lyckas väva in många relevanta ämnen, kring kvinnohat, samtyckeslagar och rätten till ett fritt liv, men också kring hur säkerheten och diskussionerna på olika nätforum ser ut. Boken är fylld med dramatik och oväntade vändningar och när det gäller skrivhantverket är det nästintill perfekt. Pernilla Ericson konstruerar en historia där ingenting lämnas åt slumpen och där allting som sker på ett tydligt sätt för handlingen framåt. När du vänder dig om är spänning i toppklass med en relevans och ett djup som lämnar ett starkt avtryck.

Utgiven av: HarperCollins Nordic, 2018.

Finns hos: BokusAdlibrisAkademibokhandeln

Betyg 5 av 5

Syndabocken av Sofie Sarenbrant

9789188545572_200x_syndabocken

Efter ett inbrott på en gata i Bromma hittas en ung man död. Mycket tyder på att tjuven har blivit överraskad och slagit ihjäl pojken i ren panik. Huset ligger på samma gata som Emma Sköld för närvarande bor på, hon och sambon Nyllet är husvakter åt systern Josefin som är i Spanien. Samtidigt knakar relationen mellan Emma Sköld och Thomas Nyhlén i fogarna. Hon har kommit till en punkt där hon tvivlar på sina känslor och vill ta en paus, men det är svårt att undvika varandra när de även är kollegor och ses varje dag på jobbet. Stämningen blir spänd.

Att våldet kommer så när väcker obehagliga minnen. Emma lever ständigt med tanken på att det finns personer som vill ha hämnd för att hon satte dit dem. Inget tyder på att hon skulle vara en måltavla i den här utredningen men känslan är svår att skaka av sig. Blickarna riktas istället mot de baltiska hantverkare som jobbar på ett bygge i området. Snart går drevet på nätet, de boende i Bromma pekar ut den importerade arbetskraften som tjuvar i en Facebookgrupp och chansen att bli rentvådd när allmänheten redan har dömt är mycket liten. Det finns dock ett dunklare motiv. När Emma och hennes kollegor börjar gräva i den mördade pojkens privatliv hittar de familjehemligheter som inte passar sig för offentlighetens ögon. Många av de som bor i området är extremt upptagna av sin prestige och sina karriärer och är beredda att gå hur långt som helst för att upprätthålla den putsade fasaden.

Syndabocken är den sjätte boken i serien om Emma Sköld och när Sofie Sarenbrant återigen skriver om Emma känns det lite som att komma hem. Detaljerna sitter och det märks att författaren känner sig trygg med det universum hon har skapat och skriver om, hon kan miljöerna och känner Emma Sköld utan och innan. En bra grund för att kunna förmedla en fängslande berättelse till oss läsare. Liksom i tidigare böcker i serien utspelar sig handlingen i ett raskt tempo och utvecklar sig till en riktig bladvändare. Det jag dock kan sakna ibland är lite mera av de svåra känslorna. Krisen mellan Nyllet och Emma och den infekterade relationen med systern Josefin vilar under ytan men blir till problem som skjuts på framtiden för att utredningen måste gå först.

Sofie Sarenbrant väljer i den här boken att basera sin berättelse på teman som skam och skuld. Att accepteras för den man är av samhället är stundtals svårt, men den allra största utmaningen kan ibland vara de reaktioner som uppstår hos den närmaste omgivningen. Syndabocken handlar om tonårspojkar som förväntas gå i pappas fotspår men som har svårt att fylla ut kostymen de tilldelats. Författaren berättar också om hur de utländska byggjobbarna och städerskorna i Bromma får stå ut med sneda ögonkast och misstänksamma blickar. Den svenska medelklassen är snabb med att generalisera. Båda de här trådarna är tänkvärda och Sofie Sarenbrant väver in dem på ett snyggt sätt i sin berättelse samtidigt som hon skickligt lägger ut villospår som håller spänningen vid liv genom hela boken. Jag är fast från första sidan, Syndabocken är som gjord för att läsa ut i ett svep.

Utgiven av: Bookmark förlag, 2018.

Finns hos AkademibokhandelnBokus Adlibris

Betyg 4 av 5

Ögonvittnet av Anna Bågstam

9789113083131_200x_ogonvittnet

Harriet arbetar som utredare vid polisen och en förflyttning till Landskrona passar henne perfekt då hon behöver miljöombyte och gärna vill komma nära sin pappa Eugen som börjar bli till åren och är bosatt i trakten. Harriet hinner knappt fram förrän den lilla byn Lerviken skakas av ett brutalt mord. Det är aldrig lätt att vara ny på jobbet, och att hon i grunden inte är utbildad polis gör det svårt att komma in i gruppen. Trots det har Harriet många uppslag och framgångarna i utredningen är ofta hennes förtjänst. När ännu ett mord begås trots att polisen har en man häktad står det klart att de är inne på fel spår. Samtidigt trappas händelseförloppet upp och utredningen kommer obehagligt nära Harriets privata sfär.

Det här är den första delen i en planerad serie om Harriet Vesterberg. Det märks ganska omgående att hon är en karaktär som är lätt att ta till sig och väcker en önskan att få läsa mer om. Harriet är ännu inte trettio år fyllda. Många vänner har redan bildat familj, men Harriet har ingen vidare tur i kärlek. Hon är lite klumpig och allt annat än perfekt, helt mänsklig med andra ord. Istället tar hon stort ansvar för sin far som börjar bli gammal. Harriet oroar sig över att han börjar bli glömsk och disträ, men samtidigt har pappan som är professor till yrket alltid varit en smula tankspridd och haft lätt att uppslukas av sitt jobb.

Anna Bågstam skildrar gruppdynamiken inom poliskåren på ett intressant och trovärdigt sätt. Framförallt visar hon hur det är att vara ny i gänget och ha svårt att passa in. Harriets bakgrund som civilutredare är som gjord för att skapa en klyfta mellan henne och de andra. Social kompetens värderas oerhört högt i dagens samhälle och författaren visar här hur det kan vara för alla dem som kanske inte känner att den biten kommer naturligt. Harriet våndas många gånger över att det hon säger och gör kanske uppfattas på fel sätt, att hon inte blir tagen på allvar för att hon är ung och hon kämpar också med sina komplex för att inte leva upp till det perfekta idealet. Det är inget fel på Harriet, men som så många av oss människor finner hon lättare brister än förtjänster när hon ser sig själv i spegeln.

Själva deckarintrigen är spännande och välkonstruerad. Jag kan dock känna att det känns lite trevande i inledningen, men när händelsekedjan tar fart är det svårt att sluta läsa. Det finns många saker som gör att den här boken kommer trivas bra i den svenska deckarfamiljen, alla grundläggande komponenter finns där. Karaktärerna gör dock att den här boken sticker ut ur mängden och jag tycker det är väldigt intressant att författaren skriver om en kvinna med polisiära befogenheter, men med en annan bakgrund än den klassiska polisutbildningen. Det blir något av en ny vinkel inom genren. Anna Bågstam har tidigare skrivit för Storytel original, material som blivit ljudbok direkt. Slutet i Ögonvittnet borgar för en fortsättning, den ser jag fram emot.

Utgiven av: Norstedts, 2018. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Felsteg av Maria Adolfsson

9789146234173_200x_felsteg

Felsteg är den första delen i en helt ny deckarserie som utspelar sig på den fiktiva ögruppen Doggerland i Nordsjön. Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby vaknar upptillsammans med sin chef dagen efter den årliga ostronfesten, en blöt tillställning där förnuftet inte var en av de inbjudna. Ett stort misstag så här i efterhand, men problemen tar sig nya oanade uttryck när chefen före detta fru hittas ihjälslagen senare samma morgon. Karen får det otacksamma uppdraget att leda utredningen. Det blir en balansgång. Hennes överordnade ser ogärna att obekväma fakta följs upp, samtidigt som Karen till varje pris vill få veta sanningen och avslöja mördaren.

Maria Adolfsson har skrivit en deckare som vill plocka fram det bästa ur nordisk och brittisk deckartradition och vad passar väl bättre då än att skapa sig ett helt eget universum på en plats som geografiskt sett är belägen mitt emellan de båda regionerna. Författaren lyckas över förväntan med att skildra ett fiktivt samhälle på ett trovärdigt sätt. Det gäller att tänka på alla detaljer när det inte finns några verkliga fakta att förhålla sig till. Inspiration finns dock att hämta från andra ögrupper i Atlanten och det är inte utan att jag påminns om Ann Cleeves böcker som Shetlandsöarna när jag läser miljöbeskrivningarna. Även grunden för intrigen, att dramat utspelar sig på en ögrupp med begränsade kommunikationer, gör att det även där finns vissa likheter rent stilmässigt. På en liten ort känner människor varandra, det finns alltid kopplingar genom bekantskap eller släktband. Därför blir det trovärdigt att Karen Eiken Hornby faktiskt har en relation till mordoffret genom den döda kvinnans exman, Karens chef.

När det gäller huvudkaraktären är hon befriande vanlig och mänsklig. Karen lever ensam och funderar på vart hennes liv har tagit vägen. Hon närmar sig femtio, men ser inte sig själv som gammal. Ändå grubblar hon en hel del över hur hennes liv hade kunnat se ut om hon gjort andra val och ödet tagit andra vägar. Författaren flätar samman sina parallella handlingar på ett skickligt sätt och berättar en historia som för att vara en deckare är osedvanligt trovärdig. Felsteg är en mycket gedigen deckardebut som lever upp till mina högt ställda förväntningar.

Utgiven av Wahlström & Widstrand, 2018.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Maestro av Geir Tangen

9789137149882_200x_maestro

Livet i den norska staden Haugesund är för det mest lugnt, men när någon börjar begå mord med inspiration från kriminalromanernas värld blir det hektiskt för utredningsledaren Lotte Skeisvoll. Den egensinnige journalisten Viljar Ravn Gudmundsson blir allt mer inblandad då han inte bara rapporterar om brotten, utan även kontaktas direkt av mördaren vi mejl. Han vill att Viljar ska bli hans språkrör. Offren har alla det gemensamt att de har varit inblandade i olika brottsutredningar och någon som kallar sig Maestro har nu bestämt sig för att ta rättvisan i egna händer.

Geir Tangen skriver medryckande och spännande i sin debutroman, boken är lättläst och svår att lägga ifrån sig. Karaktärerna däremot kan jag tycka känns lite klichéartade, en sliten journalist och en ambitiös kriminalpolis som kämpar för att inte blanda ihop privatliv och karriär har vi sett många av förr. Det kan dock vara så att författaren medvetet väljer den här vägen och tecknar dessa karaktärer som en hyllning till deckarvärldens huvudkaraktärer så som de ofta ser ut. Här kommer vi till det som gör boken riktigt intressant. Till vardags driver Geir Tangen en av Norges största bokbloggar med fokus på just deckare och kriminalromaner och det märks att han är väl bevandrad inom det nordiska deckarundret. Han använder dessa kunskaper som underlag för en ny kriminalgåta där mördaren kopierar mord ur deckare av bland andra Henning Mankell, Unni Lindell och Jo Nesbø. Resultatet blir en berättelse full att litterära referenser som ger en extra dimension åt boken och gör att den sticker ut på ett intressant sätt som tilltalar oss deckarfantaster lite extra. Tyvärr genomskådar jag intrigen lite för tidigt för att boken ska få ett riktigt toppbetyg, men jag gillar idén och läser gärna mer av Geir Tangen framöver. 

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2018. I översättning av: Gösta Svenn, Helena Sjöstrand Svenn

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5

I en mörk, mörk skog av Ruth Ware

9789174619492_200x_i-en-mork-mork-skog_pocket

Nora blir inbjuden till en möhippa, men tvekar i det längsta. Clare, som ska gifta sig, var en gång en av hennes bästa vänner men de har sedan länge tappat kontakten. Nora förstår inte varför Clare vill att hon ska följa med och känner sig inte riktigt bekväm med upplägget. Hon blir dock övertalad att delta. Väl på plats i det ödsliga huset i skogen där möhippan ska hållas spårar allt ur. Nora får veta att Clare ska gifta sig med James, hennes ungdomskärlek. Stämningen blir allt mer tryckt och telefonlinjen är död. Nora upptäcker främmande fotspår i snön utanför huset, och på natten tar sig en okänd inkräktare in. Nästa gång Nora vaknar ligger hon på sjukhus med en vakt posterad utanför dörren. Polisen väntar på att förhöra henne angående ett mordfall.

Det är en riktigt obehaglig historia som rullas upp i En mörk, mörk skog av Ruth Ware. En sluten grupp på ett fåtal personer, en ödsligt belägen stuga och ett dödsfall där troligen någon av de inbjudna till möhippan är mördaren. Intrigen är ganska enkel och ibland blir det en smula klyschigt, men jag kan ändå inte låta bli att tilltalas. Det finns vissa inslag som får mig att tänka på klassiska deckare av Agatha Christie när det gäller att gestalta en sluten grupp som går varandra på nerverna tills någon dör. Det är spännande från första sidan och jag har riktigt svårt att lägga ifrån mig boken, det är något visst med den täta atmosfären och obehagliga stämningen som fängslar. Förvisso är det inte en berättelse som är ensam i sitt slag, men det är lite som med ett riktigt bra recept. Resultatet blir alltid lyckat.

Utgiven av: Lind & Co, pocket 2017. I översättning av: Ylva Mörk. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

De hängda hundarna av Jens Henrik Jensen

9789188647009_200x_de-hangda-hundarna

Det börjar med en död dansk i Spanien, och även den spanska traditionen att hänga tävlingshundar som gjort sitt och inte längre är på topp. Här blir det till ett hot som riktar sig mot ägaren, för flera inflytelserika danskar går en dramatisk död till mötes kort efter att deras hund hittats hängd. En av dem är en välbeställd herre med ett eget slott, och i skogen runtomkring gör polisen ett ovanligt fynd. En hemlös man som en gång var Danmarks mest dekorerade och prisade krigshjälte. Niels Oxen har tjänstgjort både på Balkan och i Mellanöstern, men intrycken och minnena blev för mycket. Han valde att fly samhällets alla krav, och lever nu på vad naturen ger tillsammans med sin hund Mr White. Ett slöseri med resurser tycker hans forna kollegor, och Oxen hamnar i en kluven roll där han både är ett vittne, misstänkt och involverad som extern resurs i utredningen av ett komplicerat mordfall.

De hängda hundarna är den första boken i serien om Oxen, och en filmatisering är planerad inom kort. Boken bjuder på hög spänning och många oväntade vändningar, och det är lätt att se varför serien blivit mycket populär i Danmark. Jensen skriver med både inlevelse och djup, och det är inte utan att jag ser en viss likhet med den norske författarkollegan Jo Nesbøs sätt att skriva. Även här är det en antihjälte i huvudrollen som kämpar med sina inre demoner, ena stunden nästintill utslagen, sedan återigen i tjänst som en av de bästa på sitt område. Det finns en trovärdighet i att allt det Oxen sett under sina år i det militära har gett honom skäl att vilja dra sig undan. Han lider av posttraumatisk stress, men belönas enbart av det danska samhälle vilket han tjänat med medaljer. De hängda hundarna är en mycket rafflande och intressant inledning på serien om Niels Oxen, och även den andra boken Mörkermännen finns översatt till svenska.

Utgiven av: Bokförlaget Polaris, 2017. I översättning av: Leif Jacobsen. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Tysta rop av Angela Marsons

9789174619331_200x_tysta-rop

Kim Stone är kommissarie vid polisen i Birmingham. Hon leder sitt team efter eget tycke, och det är inte alltid lätt för hennes medarbetare att hinna med i svängarna. Hon är impulsiv, otålig och en smula självupptagen – men hon är en effektiv mordutredare. När en kvinna hittas död i sitt badkar är det bara det första i en serie av mord, och alla offren har anknytning till ett och samma barnhem. Utgrävningar i området runt omkring där institutionen låg avslöjar snart grunda gravar med mänskliga benrester. Här vilar försvunna tonårsflickor som samhället valde att glömma, och som ingen saknat. Kim Stone är fast besluten att hitta mördaren, inte minst eftersom hon själv har ett förflutet som barnhemsbarn och fosterhemsplacerad.

Tysta rop är den första delen i en ny brittisk kriminalserie med den friska fläkten Kim Stone i huvudrollen. Hon flyger fram på sin motorcykel genom det engelska landskapet med sin inspektör Bryant någonstans tätt efter, och ser till att få saker gjorda. Att följa polismaktens reglemente däremot är inte hennes starka sida. Jargonen i polishuset är sarkastisk och medryckande skildrad. Berättelsen tar oss med från de fattigaste kvarteren till de finaste salongerna, och en sak har alla inblandade gemensamt: de vill inte prata om det som hände på barnhemmet för länge sedan. Boken är händelserik, väldigt spännande och lättläst, en riktig bladvändare som passar perfekt för den som gillar brittiska kriminalserier. Angela Marsons skildrar mörkret, ondskan och polisarbetet på ett fängslande sätt. En ny favoritförfattare som jag hoppas få läsa mera av framöver!

Utgiven av: Lind & Co, 2017. I översättning av: Lena Kamhed. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4+ av 5

Husdjuret av Camilla Grebe

9789146233602_200x_husdjuret

Malin jobbar till vardags vid polisen i Katrineholm, men får samtidigt i uppdrag att delta i en nyöppnad utredning av ett gammalt mordfall i hennes hemby Ormberg. Med sin lokalkännedom ska hon bidra till att lösa brottet, men det finns också en känslomässig aspekt för Malin då det var hon som en gång hittade kraniet efter den döda flickan. På plats i Ormberg får händelserna plötsligt ett lavinartat förlopp. Hanne och Peter, som vi känner igen från Älskaren från huvudkontoret, deltar också i utredningen. Hanne kämpar med sitt sviktande minne, och då hon påträffas förvirrad i de djupa sörmländska skogarna samtidigt som Peter är spårlöst försvunnen tätnar mystiken. Snart påträffas också en död kvinna som ingen vet vem hon är.

Ormberg är ett litet samhälle, präglat av nedlagda industrier och utflyttning. Här bor Jake, och det är inte alltid lätt att vara fjorton år i en liten by. Han är utfryst i skolan och får ta emot både slag och förnedrande ord bara för att han är annorlunda jämfört med den rådande normen. Det är han som hittar Hanne i skogen, men eftersom han vid tillfället går klädd i sin döda mammas paljettklänning är det inget han tänker medge ens under dödshot. Jakes förkärlek för vackra kläder i rosa och glitter skulle aldrig accepteras av hans omgivning, och hellre dör han än att det kommer ut. Men han hittar Hannes anteckningsbok den där kvällen i skogen, och börjar läsa. På så vis blir Jake ofrivilligt inblandad, och han sitter snart också på nyckeln till allt det inte Hanne kommer ihåg. Vart Peter har tagit vägen, vart utredningen lett dem och vem i Ormberg som är en mördare.

Utsedd till årets bästa deckare, det är med höga förväntningar jag tar mig an Husdjuret. Inte för att jag behöver oroa mig, Camilla Grebe har med sin förra bok Älskaren från huvudkontoret samt titlarna hon skrivit tillsammans med Åsa Träff och Paul Leander-Engström redan visat hon tillhör toppskiktet när det gäller att skriva psykologisk spänning. Husdjuret tar oss med rakt in i den sörmländska skogen, till synes ändlös och berättelsen bär på samma klaustrofobiska känsla som om du gick vilse.

Ormberg är en by som lurar på hemligheter. Någon här är en mördare, men ingen kan tro att det faktiskt är en av dem. Byn ger också en sorts gemenskap som man inte sviker om man inte måste. För Malin som är uppvuxen i samhället är det extra påtagligt. Hon är en av dem, hon förväntas förstå varför man är som man är i Ormberg. Samtidigt är hon polis och har sin lojalitet någon annanstans. Ormberg är unikt, men samtidigt ett av många samhällen runt om i Sverige som präglas av ett slitet yttre och där jobben lyser med sin frånvaro. I takt med att industrierna flyttar utomlands har Ormberg blivit en ort man flyttar ifrån, inte till. Här finns bara pensionärer, arbetslösa och de som inte förmådde göra något av sina liv. Det är i alla fall så Malin ser det, hon som själv längtar bort, till Stockholm. Invånarantalet har dock nyligen skjutit i höjden när en flyktingförläggning öppnades på orten. Misstron bland de infödda är dock stor. Ingen hjälpte Ormbergsborna att skaffa nya jobb eller utbildningar när industrin lades ned och jobben försvann, så varför ska de hjälpa invandrarna som inte betalat en enda krona i svensk skatt? Dessutom har de ju redan tagit hand om sin kvot på 90-talet då flyktingströmmen från Balkan var som starkast. Hur mycket kan man egentligen begära att Ormbergsborna ska göra, när de själva aldrig får något tillbaka av samhället? Det är så resonemanget på bygden ser ut.

Camilla Grebes bok är en kriminalroman, men också en skickligt uppbyggd psykologisk gåta om ett samhälle som kämpar för sin överlevnad, och hur alla har en anknytning till varandra på gott och ont. Lager på lager gräver Grebe djupare och djupare i den sörmländska myllan och visar oss det hos byborna som inte tål se dagens ljus. Det är trovärdigt, målande beskrivet och med en atmosfär så tät att jag nästan kan höra snön knastra och se grantopparna svaja. Grebe fångar helheten, och hon gör det med bravur. Det är en fängslande och sorglig berättelse med stort djup. Jag är beredd att hålla med svenska deckarakademin, en av årets absolut bästa deckare!

Utgiven av: Wahlström & Widstrand, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 5 av 5