Deckare · Historia · Recensioner · Recex · Spänningsroman

1793 av Niklas Natt och Dag

9789137150253_200x_1793

Efter en helt vanlig kväll på en av Stockholms många krogar snubblar krigsveteranen Cardell över ett osedvanligt illa sargat lik. Någon har stympat kroppen, såväl armar som ben saknas. Ingreppen har dock skett långt för dödens inträde. Så kommer det sig att Cardell slår sig samman med Cecil Winge, som övertalats att nysta i saken av stadens polismästare. Winge har inte längre hälsan, men intellektet är intakt och han är angelägen om att hitta den som begått ett sådant ohyggligt brott.

Författaren tar oss med genom slum, kåkstäder och ett stinkande Stockholm där det är enorma skillnader mellan fattig och rik. Berättelsen utspelar sig i skuggan av den franska revolutionen där man giljotinerar sina kungligheter, och i Stockholm har det bara gått lite drygt ett år sedan skottet på operan dödade Gustav III. Vi får möta en ung man som studerar till fältskär, men som ödet vill något annat. Vi får också möta Anna Stina som hamnat på spinnhuset, en plats mycket lik helvetet.

Niklas Natt och Dag kallar sin roman för en Bellman-noir. Det är en mörk, skitig och säkert ganska verklighetstrogen skildring av Stockholm i slutet av 1700-talet. Sverige har under många år styrts av en kung som trodde att staten var en teaterscen. Här får vi se baksidan, för runt det glänsande hovet breder misär, sjukdom och förfall ut sig. Cardell har skadats i ett meningslöst krig mot ryssen, den unge Christofer som vill bli fältskär har redan sett alldeles för mycket för sin ålder.

Språket i den här romanen är målande, mustigt och livfullt, fyllt av begrepp och ord som för mig som läsare bakåt i tiden på ett sätt som verkligen lyfter hela historien. Berättelsen är spännande, men det är miljöskildringarna och att författaren lyckas med att skapa känslan av rätt tidsanda som är bokens främsta behållning. Den gustavianska epoken målas ofta upp som en av Sveriges mest eleganta, med ett blomstrande kulturliv och stilren arkitektur och formgivning. Niklas Natt och Dag skapar en konstrast med att visa hur vanliga människor levde långt ifrån Bellmans sorglösa visor, och kryddar samtidigt upp sin historia till en händelserik äventyrsroman. Ett självklart val för den som gillar deckare, men också för den som uppskattar en välskriven historisk roman.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Annonser
Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex

Bödelskyssen av Mons Kallentoft

9789137146171_200x_bodelskyssen

Bödelskyssen får en rivstart när en man kapar ett flygplan på Linköpings flygplats. Malin Fors, som återvänt från Bangkok och tagit kontroll över sitt liv, blir den som förhandlar när polisen ställs inför ett gisslandrama. Mannen ombord på planet är beväpnad med handgranater och hotar att spränga samtliga passagerare i luften om inte hans krav tillgodoses. Han vill byta passagerarna mot de tre ungdomar han anser är skyldiga till hans dotters självmord efter att de skändat henne och publicerat bilderna i sociala medier.

När sommaren kommer till Linköping kommer ödet ändå ikapp de tre tonåringarna när en av tjejerna hittas död på en bilskrot. Malin Fors och kollegorna ser genast sambandet med vårens drama på flygplatsen. Det blir en intensiv jakt efter en mördare som är ute efter hämnd och som har tagit på sig rollen som bödel och bestraffare.

Inledningen på den här boken är så spännande att det kan vara det bästa Mons Kallentoft skrivit hittills. Jag sträckläser de första hundra sidorna andlöst. Med sin egen stil och sin egen ton skildrar författaren en förälders förtvivlan och desperation. Det är ett scenario som tar avstamp direkt i vår samtid. Här visas hur sociala medier och dess innehåll kan vara svåra att kontrollera. Bilderna som sprids förstör inte bara ett liv, allt genom andras arrogans och obetänksamhet. Författaren lyckas fånga dagens hårda klimat på nätet och förvandlar dem till högklassig spänning. Efter drygt tio år med Malin Fors som huvudkaraktär lyckas Kallentoft fortfarande med att skriva aktuellt och helt rätt i tiden.

När utredningsarbetet återgår till mer normala omständigheter med en mera regelrätt mördarjakt är Malin Fors och de andra tillbaka i god form. Det är inte lika explosivt som inledningen, men fortfarande spännande, rappt och intensivt. Jag uppskattar att Kallentoft fokuserar på vad som kommer efter det stora flygkapningsdramat. Det blir på sätt och vis ringarna på vattnet som utgör grunden för den här berättelsen. Ett intressant och lite annorlunda upplägg eftersom crescendot annars ofta kommer mot slutet.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2017. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner

Djävulsdoften av Mons Kallentoft

9789175037301_200x_djavulsdoften_pocket

Malin Fors har tillfälligt lämnat sin tjänst vid Linköpingspolisen. Efter ännu ett svek från den hon hoppats att dela framtiden med har hon fallit tillbaka i sitt alkoholmissbruk. Lösningen kan vara att skicka henne utomlands för miljöombyte och när en tjänst som sambandsofficer blir ledig i Bangkok reser Malin till Thailand. Väl där blir den förhållandevis enkla tjänsten som handlar om att förmedla kontakt mellan myndigheter kring t ex smuggling genast allvarligare då en svensk kvinna hittas mördad. Hennes identitet är till en början okänd, men den tatuering av en bläckfisk hon bär på halsen är signifikant. Malin blir involverad i utredningen vilket blir början på en resa allt djupare ner i Thailands undre värld.

Stor del av handlingen i den här boken om Malin Fors fokuserar på hennes missbruk, och många scener utspelar sig genom en alkoholpåverkad dimma. Malin törstar inte bara efter spriten, utan också efter bekräftelse och ömhet. Hon är helt ur balans, och hennes maniska jakt efter lyckorus i olika former blir ett med den pulserande miljonstaden Bangkoks livsrytm. Malin blir en del av den stora gemenskap och anonymitet staden har att erbjuda.

Mordutredningen med den svenska kvinnan som hittas död kommer att fokusera på vad som egentligen är en människas värde, och hur många västerlänningar värderar t ex thailändare. De duger gott till att plocka bär, städa eller bli prostituerade, men vad mer? En smutsig människohandel och härvor av korruption och bedrägeri nystas upp. Uppslaget är tänkvärt och fungerar gott som scen för själva deckarintrigen, men jag tycker kanske att Malins personliga problem denna gång överskuggar själva ”fallet” lite väl mycket. Samtidigt är hennes alkoholproblem och hur suget får allt annat att verka oväsentligt trovärdigt på sitt sätt. Kallentoft beskriver Bangkoks myllrande och färgstarka gator med alla dofter, ljud och intryck väl, men efter några hundra sidor av spännande läsning längtar jag ändå tillbaka lite till Linköping och Östgötaslätten.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2016. Månpocket, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5

Deckare · Historia · Kriminalroman · Recensioner · Recex

En blå död av Mikko Porvali

9789174618082_200x_en-bla-dod

En blå död är den första boken i en planerad trilogi kallad Karelen Noir, och vi får följa med till finska Viborg åren kring 1920. Det är ett Finland präglat av sin nyvunna självständighet vi möter, fortfarande med kriget mellan de vita och de röda i färskt minne. Några mil bort ligger också S:t Petersburg med sitt nya namn Petrograd, och i bolsjevikernas Ryssland pågår ännu inbördeskriget efter revolutionen. Vi får följa poliserna Jussi Kähönen och Salomon Eckert i deras arbete med att utreda spritsmuggling, mord och flera andra brott. Alkoholkonsumtionen är stor och myndigheternas försök att inskränka och begränsa den tar sig ibland blodiga uttryck.

Berättelsen om Jussi Kähönen har lite både av klassisk, historisk kriminalroman och äventyr över sig, och det finns en realism i att polisen arbetar med flera fall parallellt. Boken gästas av vackra, kvinnliga bedragare och av polisen anställda gatubarn som har till uppgift att agera spioner. Det är brokigt och livfullt beskrivet, men det är också en berättelse om ett svårt sargat och fattigt Finland som nu står på egna ben efter den tidigare ryska överhögheten. Mikko Porvali skapar i En blå död en berättelse med en bra blandning av fiktion och verklighet som både är intressant och medryckande.

Utgiven av: Lind & Co 2017. I översättning av: Ann-Christine Relander. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Deckare · Recensioner · Recex · Spänningsroman · Thriller

Coffin Road av Peter May

9789177017158_200x_coffin-road.jpg

I en ny fristående berättelse återvänder Peter May i Coffin Road till de vindpinade öarna i Yttre Hebriderna i norra Skottland. En man spolas upp på ön Harris utan några minnen av vem han är eller vad han gör där. Efter några dagar står det klart att han gett sin omgivning intryck av att vara författare och skriva på en bok om hur en grupp fyrvaktare försvann spårlöst år 1900. I själva verket tyder allt på att han har helt andra avsikter med sitt besök på ön, och då en man hittad ihjälslagen i fyren ställs saker på sin spets. Vem är han egentligen, och vill han verkligen veta vad han har gjort sig skyldig till?

Samtidigt får vi också följa Karen Fleming, en vilsen och rebellisk tonårsflicka som sörjer sin döde far. Hon kan inte förstå hur han kunde ta sitt liv och lämna henne. Jakten på svar gör att hon börjar gräva i sin fars förflutna. Han visar sig ha varit en framgångsrik forskare som arbetade kring hur bin påverkar människor, och hur vår livsstil måste förändras om bina dör ut av kemikalier med de konsekvenser det skulle få för odling och livsmedelsproduktion. Ett forskningsområde som många är beredda att gå långt för att tysta ned. Karens pappa försvann spårlöst och antas ha drunknat, men kanske var det i själva verket någon som ville se honom död?

Peter May gjorde stor succé med sin Lewistrilogi om livet och döden på Yttre Hebriderna. Det här är en helt annan typ av berättelse, men han väljer ändå att ta avstamp och förlägga delar av handlingen till den skotska ögruppen. Det ger kontinuitet till hans författarskap och ger alla oss som älskade Svarthuset och de andra böckerna det vi vill ha, i alla fall till viss del.

Som författare har Peter May en oerhört stark förmåga att skriva fängslande. Redan från första kapitlet väcker han nyfikenhet hos läsaren genom att ge oss frågeställningar. Vem är egentligen mannen vi följer, vad han gör på Harris och vad har hänt som lett till att han spolas upp på stranden; kall, blöt och med minnesförlust. Peter May lyckas väl med balansen, han avslöjar lite i taget och behåller på så vis mitt intresse genom hela boken. Miljöerna är livfullt och målande beskrivna och bidrar till att göra Coffin Road extra läsvärd. Just begreppet coffin road syftar på den väg folket vandrade med sina bortgångna till öns begravningsplats, och jag fascineras av berättelsen om fyrvaktarna som försvann vid förra sekelskiftet. Här hade dock Peter May gärna kunnat gå djupare och fokusera mer på berättelserna om öarnas historia.

När det gäller berättelsen om Karen Fleming är jag kanske inte lika imponerad. Hon är förvisso trovärdig som sörjande, upprorisk tonåring och visar sina känslor genom att gå emot alla auktoriteter. Men för att vara sjutton år och mycket splittrad framstår hon som väldigt självsäker. När det gäller berättelser om industrispionage och forskning som de ekonomiska intressena vill bortse ifrån är jag alltid svårflörtad. Det blir ofta väldigt många konspirationer och en paranoid stämning. Jag tycker ändå Peter May lyckas väl med det ämne han har gett sig in på. Bin är intressanta djur, och berättelsen om deras minskning och eventuella utrotning är både skrämmande och relevant. Sammantaget tycker jag att Coffin Road är fängslande läsning som jag personligen slukar i nästan ett svep. Boken är både välskriven och spännande, men kanske inte den allra bästa från Peter May.

Utgiven av: Modernista, 2017. I översättning av: Charlotte Hjukström. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4+ av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex · Thriller

Trasdockan av Daniel Cole

9789113076041_200x_trasdockan-en-kropp-sex-offer

Första boken om William Oliver Layton-Fawkes, även känd som Wolf, och hans kollegor i utredningsteamet vid Londonpolisen är en fartfylld och blodig historia fylld av oväntade vändningar. Allt tar sin början med ett uppmärksammat rättsfall kring den så kallade ”kremeringsmördaren”. Den här berättelsen utspelar sig den här berättelsen, och när ett ihopsatt lik bestående av kroppsdelar från sex olika offer påträffas är det ett sensationellt mordfall för polisen att utreda. Huvudet tillhör ”kremeringsmördaren”, och det finns en lista från mördaren över kommande offer. Sist på den finns Wolfs namn, och det blir tydligt att händelserna verkar ha en koppling till det tidigare rättegångsdramat. Frågan är dock hur polisen ska kunna rädda dem som står på mördarens lista när han hela tiden ligger steget före?

Trasdockan är Daniel Coles deckardebut, en hårdkokt historia skriven med svart humor och med många överraskningar att vänta under berättelsens gång. På pappret alltså en bok jag borde gilla, men det tar lite tid att komma karaktärerna inpå livet och att greppa handlingen. Bokens andra halva är mycket bättre än den första, och slutet gör att jag gärna skulle läsa fortsättningen. Sammanfattningsvis gör den lite spretiga inledningen att helhetsintrycket dras ned en aning, men Daniel Cole bidrar ändå med en frisk fläkt i deckargenren i form av en morbid och uppfinningsrik intrig. I övrigt är detta en bok som är ganska svår att skriva för mycket om utan att komma med för stora avslöjanden. Bästa rekommendationen är att läsa och se själv hur det går för Wolf!

Utgiven av: Norstedts, 2017. I översättning av: Patrik Hammarsten.

Finns hos Adlibris och Bokus

Betyg 3+ av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex

Den tunna blå linjen av Christoffer Carlsson

9789164205124_200x_den-tunna-bla-linjen

Den tunna blå linjen är den fjärde och avlutande delen i Christoffer Carlssons uppmärksammade serie polisromaner med Leo Junker i huvudrollen. Här får vi följa ett nytt fall, men gamla bekanta återkommer från de tidigare böckerna. Däribland Junkers barndomsvän Grim, som kommit att utgöra ett självklart och cykliskt inslag i Leo Junkers liv.

John Grimberg är på rymmen, och då han återkommer efter en lång tids tystnad tvingar han Leo Junker att begå tjänstefel. Skyddande av brottsling eller att ange en kär vän, det är valet Junker ställs inför. Samtidigt blir relationen till Grim alltmer komplicerad då det ständigt är Leo som förväntas ställa upp. Grimberg gör sällan mycket för att återgälda tjänsterna. Leo tar sig i alla fall tid att höra vad Grim vill, och det visar sig att han sitter på information om ett fem år gammalt mord där offret var den prostituerade Angelica Reyes. Naturligtvis kan inte Leo Junker hålla sig ifrån att ta en titt på ärendet, och tillsammans med Gabriel Brick börjar han forska i vad som egentligen hände den unga kvinnan. Ledtrådarna leder i en obekväm riktning samtidigt som Junker återigen får anledning att fundera över om han kan lita på Grim.

Det är en kriminalroman i ordets rätta bemärkelse vi får ta del av i Den tunna blå linjen, eftersom stort fokus läggs på själva polisutredningen och hur en sådan går till i verkligheten. Eller nästan i alla fall, för även om det i teorin säkert är mycket korrekt skildrat av kriminologen Christoffer Carlsson är detta fiktion, och Leo Junker tillåts därmed att gå över gränsen och begå vissa tjänstefel för att nå spaningsresultat. Det gör han också.

Tanken att polismakten är den tunna blå linje som skiljer de kriminella från de hederliga och hur lätt den gränsen är att överträda kommer att få en avgörande betydelse för historien, och används som bokens tema på ett snyggt sätt. Det finns en stor eftertanke i hur Christoffer Carlsson väljer att presentera sin berättelse, och det ger avkastning i form av en välskriven och spännande bok. Christoffer Carlssons skriver också mycket stilsäkert och detta med en självklarhet som imponerar.

Författaren förlägger handlingen till hösten 2015 och låter sin berättelse äga rum i skuggan av den stora flyktingströmmen, terrordåden i Paris och det för den nyligen omorganiserade polismyndigheten mycket resurskrävande beslutet att införa gränskontroller. Händelser vi alla har i färskt minne och kan relatera till. Genom att knyta an till detta i sin berättelse skapar Christoffer Carlsson en tät atmosfär och en solid verklighetsförankring som får mig som läsare att känna att berättelsen blir extra realistisk och verklighetstrogen. Böckerna om Leo Junker får i och med Den tunna blå linjen sitt avslut och det är ett värdigt sådant, även om jag inte känner att det måste vara alltigenom definitivt.

Utgiven av: Piratförlaget, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Deckare · Recensioner · Recex · Thriller

De vackra döda av Belinda Bauer

9789177011286_200x_de-vackra-doda

Eve Singer jobbar som kriminalreporter. Kombinerat med sitt yrkesliv försöker hon också få tiden att räcka till för att ta hand om sin dementa pappa. När hon flyttade hemifrån för att studera trodde hon inte att hon skulle återvända, men aldrig är ett svårt ord att använda. Nu sitter hon ändå där: ensam med pappan och hamstern. Belinda Bauer är en skicklig författare när det gäller att skildra komplexa och mångfacetterade karaktärer. I De vackra döda är hon i högform, och lyckas skapa en mycket fängslande bild av en kvinna mitt i karriären som tvingats omprioritera och göra annorlunda val.

Som kriminalreporter får Eve till uppgift att skiva om en mycket besynnerlig mördare som hemsöker London. Han ser sina dåd som konst, och det dröjer inte förrän han blir besatt av Eve. Han ser henne som delaktig i sin konst eftersom hon rapporterar om den. I hans ögon blir hennes kriminalreportage istället konstkritik. Plötsligt en dag är Eves pappa borta, inte svårare för mördaren att lura med sig än ett barn som frestas med godis. Fallet blir nu i allra högsta grad personligt, och tiden är knapp om polisen och Eve ska hinna rädda Duncan Singer. Berättelsen är rappt skriven och bjuder på en del språkliga finesser och ironier som höjer läsningen ännu en nivå.

Belinda Bauer har flera gånger nominerats till pris året bästa översatta deckare. Hennes thrillers är i regel alltid skickligt skrivna. De har både litterär finess som gör dem till en njutning att läsa, liksom psykologiskt djup i karaktärer och motiv. Här tycker jag att hon lyckas lite extra bra, och De vackra döda kvalar därför in bland mina favoriter i Belinda Bauers författarskap.

Utgiven av: Modernista, 2017. I översättning av: Leif Janzon.

Finns hos Adlibris & Bokus

Betyg 5 av 5

Deckare · Kriminalroman · Recensioner · Recex

Kolibri av Kati Hiekkapelto

9789177015710_200x_kolibri-anna-fekete-1

Anna Fekete återvänder till sin hemort, en liten stad i norra Finland. Hon får anställning vid den lokala polisen, och mottagandet varierar. Hennes partner och överordnade Esko visar sig vara en motsträvig och bufflig figur, medan sportiga Sari stortrivs med att ha fått en kvinnlig kollega. Anna kommer ursprungligen från en liten by i norra Serbien, hennes familj är av ungersk härkomst och det gör att hon ibland stöter på fördomar och motvilja i sitt nya hemland. Rotlösheten och känslan av att inte riktigt höra till på någon plats är ett genomgående tema som Kati Hiekkapelto skildrar inkännande och trovärdigt.

Kort efter att Anna Fekete tillträtt sin tjänst blir en ung kvinna skjuten med hagelgevär i ett motionsspår. Ingen har sett något eller reagerat på smällen då det är säsong för andjakt och skottsalvor inte tillhör ovanligheterna. Den unga kvinnan återfinns med ett smycke föreställande en aztekisk gud i fickan, och hon kommer inte att vara mördarens första offer. Mordgåtan är väl uppbyggd och innehåller alla komponenter en bra deckare bör bjuda på. Esko är inte en kollega som är lätt att samarbeta med, men den frostiga relation som skildras gör att man som läsare sympatiserar extra med Anna. Ett bra knep för att få läsaren att fästa sig vid huvudkaraktären och vilja läsa mera.

Samtidigt håller Anna också på med ett privat projekt. En ung kvinna med rötterna i Turkiet har ringt till larmcentralen och sökt hjälp för att hon trodde att hennes pappa tänkte döda henne. När polisen väl kommer till platsen är allt fridfullt, ett misstag har begåtts. Men Anna tror att mer rör sig under ytan och att tonåriga Bihar är för rädd för att våga berätta. Hon bestämmer sig därför för att hålla flickan under uppsikt i händelse av att hon behöver Annas hjälp för att komma bort från familjen och de planer de har satt upp för Bihars framtid.

Kolibri är en deckare som tilltalar mig på alla plan, den känns hyfsat realistisk (för att vara en deckare), är skriven med eftertanke och med håller ett bra och läsvänligt tempo. Jag tänkte på förhand att det kanske skulle bli lite knepigt att hålla ordning på finska namn och orter då jag inte ofta läser om vårt grannland i öst, men har inga problem med det under läsningens gång. Allt faller på plats och Kolibri utvecklar sig till en av sommarens bästa deckare och en bok jag hoppas fler kommer att upptäcka.

Utgiven av: Modernista, 2017. I översättning av: Marjut Hökfelt.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4+ av 5

Deckare · Historia · Kriminalroman · Recensioner

En osynlig av Pontus Ljunghill

9789175031040_200x_en-osynlig_pocket

Stockholm 1928. En liten flicka hittas mördad, och snart hamnar fallet hos John Stierna. Det finns inte många spår att gå på, ett försvunnet halsband och en stulen bil tillhör det lilla. Ingrid levde med sin ensamstående mor vilket för tiden inte är helt vanligt, men verkar ändå ha haft en stabil tillvaro. Inget binder fadern eller någon annan anhörig till brottet. Stierna hemsöks av att han inte kommer någonstans i utredningen, och det försämrar relationen till hans älskade Karolina då hon anser att han blivit som besatt. Tjugofem år senare har Stierna fortfarande inte lyckats ta fast mördaren, men då han kontaktas av en journalist som vill skriva om det ouppklarade mordet kanske äntligen gåtan kommer att få sin lösning.

En osynlig är en saktmodig och finstämd roman om ett brott, men boken utmärker sig inom kriminallitteraturen genom att vara skriven på en prosa som kan uppskattas av även dem som kanske inte vanligtvis tilltalas av deckare. Pontus Ljunghill, som i grunden är kriminolog, har ansträngt sig för att återskapa tidsandan och Stockholmsmiljöerna och lyckas väl. Musiken, tidningsrubrikerna, politiken och maten, allt känns rätt och ger en känsla av att man som läsare faktisk förflyttas till 1920-talets Stockholm. Jag kan tycka att boken är lite lång, lite omständlig och att den därmed tappar lite. Charmen och underhållningsvärdet ligger främst i en väl berättas historia som skildrar en flydd tid på ett bra sätt, och även om man inte bör förvänta sig gastkramande spänning är ändå det gott nog och jag uppskattar att boken satsar på andra typer av kvalitéer. Med rätt ställda förväntningar blir En osynlig mycket läsvärd.

Utgiven av: Månpocket, 2012.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5