Boknyheter juli

Även mitt i sommaren släpps en hel del nya, spännande böcker, kanske inte helt fel om man behöver påfyllning i semesterläsningen. Här är ett urval av de titlar som finns att se fram emot. Jag tittar lite extra på Och blomsten dö, Dolt i mörker och Gänget.

Annonser

Top Ten Tuesday – Årets bästa hittills

toptentuesday

Veckans tema: Best Books You’ve Read In 2017 So Far

Årets bästa läsupplevelser hittills är temat för dagen. Här kommer de, men utan inbördes ordning då jag inte korar någon bästa bok förrän året är slut. Jag har läst ett 60-tal böcker hittills i år . Känns som jag är på god väg mot målet om att läsa 100 st 2017.

Nytt i bokhyllan 

Det hör sommaren till att råka klicka sig in på en och annan bokkampanj, och här är årets byte från Adlibris. Inte så många deckare, utan övervägande romaner och feelgood. Ombyte förnöjer. Några inhandlades till min mamma, t ex de av Moström och Janouch, men jag får säkerligen låna dem om jag vill. Nu hoppas jag på många bra lässtunder framöver. 


 

Ärren vi bär av Caroline Engvall

9789188153524_200x_arren-vi-bar

Roxy är en tonårstjej med ett på ytan helt vanligt liv. Hon har en trygg och stabil familj, är duktig i skolan och allmänt omtyckt, och hon är lovande inom gymnastiken. Ändå mår hon så dåligt att hon blir ett lätt byte för den man som hon stämt träff med på ett hotellrum. Han förgriper sig på henne och sprider filmklippen av händelsen på nätet. Han pressar till sist Roxy till att ta sitt eget liv inför kameran. Hon är bara det första av en rad offer, och journalisten Lovisa Lind och polisen Ulrika Stenhammar är båda lika angelägna om att hitta den skyldige. Men de som driver flickorna till självmord är mäktiga och högt uppsatta personer som är benägna att gå långt för att dölja sina handlingar. Det finns bara ett sätt att avslöja dem, och det för nittonåriga Lovisa Lind att infiltrera rörelsen och locka gärningsmännen till sig. Ett extremt farligt uppdrag.

Caroline Engvall har tidigare skrivit verklighetsbaserade böcker om övergrepp mot barn och unga. Ärren vi bär är hennes första skönlitterära bok, men även den uppges ligga mycket nära sanningen. Som författaren själv skriver i bokens efterord använder hon här fiktionen för att belysa ett ämne som annars kanske är alldeles för hemskt för att ta till sig. Utan tvekan lyckas hon med den ambitionen, då det här är en fruktansvärd läsupplevelse på många sätt. Barnens öde och det nattsvarta mörker som skammen tvingar dem ned i är läsning som berör på djupet. Det är fortfarande svårt att greppa att handlingen i Ärren vi bär skulle kunna ha något med verkligheten att göra, även om en mer rationell del av mitt medvetande inser att det är så. Ärren vi bär är en berättelse om psykisk nedbrytning, härskartekniker och total avsaknad av respekt och empati som både gör mig som läsare arg och ledsen. Men så är det också precis det som är bokens tanke, att väcka tankar, känslor och debatt. Caroline Engvall har spetsat till det hela genom att göra boken till en spänningsroman med högt tempo, och hon visar att det går alldeles utmärkt att använda deckargenren till att föra fram ett viktigt budskap. Boken är den första i en planerad serie.

Utgiven av: Kalla kulor/ Southside stories, 2017.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Midsommarutmaning 2017 – sammanfattning

Så var midsommarhelgen 2017 över, och det blev en riktig kanonhelg sett till antalet lästa böcker. Anledningen kanske delvis står att finna hos det inte fullt så lyckade vädret, regn och blåst i massor. Har känt mig lite hängig pga allergi mot gräspollen också, och då passar det perfekt att slå sig ner med en god bok. Här är det jag har läst, och jag är väldigt nöjd med resultatet.

  • Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson 364 sid
  • Och varje morgon blir vägen hem längre och längre av Fredrik Backman 86 sid
  • Ärren vi bär av Caroline Engvall 312 sidor
  • Heroine av Kallentoft & Lutteman 219 sidor
  • Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg 94 sidor

Summa 1075 sidor

Igår kunde jag ha läst lite mer kanske, men var ganska trött i huvudet och kom på den lysande idén att städa lite på mitt Goodreadskonto. Hade nästan 500 (!) böcker på min To-be-read lista, men efter en rejäl rensning av dubbletter och böcker som inte längre lockar kom jag ner i knappt 300. Det tog en stund…

Valde igår kväll att inte läsa sista biten i Kallentoft & Luttemans bok efter som den är galet spännande och intensiv. Kände helt enkelt för att varva med lite feelgood och Ewa Klingbergs bok verkar mycket lovande. Blir till att läsa ut dem i början av den här veckan istället.

Midsommarutmaningen – uppdatering

Dags att redovisa vad jag läst de två första dagarna i Mias midsommarutmaning. Första dagen hade jag ett himla flyt och sträckläste Ditt liv och mitt. Midsommarafton blev det inte så mycket läst, och kvällen avslutades med film och soffmys. I morse ösregnade det så härligt sövande utanför så det blev lite sovmorgon, och ännu inte en sida läst. Men dagen är ung och en spännande bok lockar, så det ska nog bli ändring på det. Här är antalet sidor de två första dagarna:

  • Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson 364 sid
  • Och varje morgon blir vägen hem längre och längre av Fredrik Backman 86 sid
  • Ärren vi bär av Caroline Engvall 73 sid
  • Summa 523 sidor 

 

Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson

9789173378475_200x_ditt-liv-och-mitt

Märit växer upp i Norrköping och är redo att ta sin studentexamen i början av 1960-talet. Hon är en flitig elev då målet är att kunna studera medicin i Lund och bli läkare. Men livet hemmavid är allt annat än enkelt. Märits mamma dör ung och efterlämnar make, Märit och hennes tvillingbror Jonas, morfadern som är något av en hustyrann och mormodern som ständigt för ett gerillakrig mot sin man. Och så Lars, familjens utvecklingsstörde son. Efter moderns bortgång skickas Lars till en anstalt och blir ett tabubelagt ämne i hemmet.

Många år senare är Märit på väg hem till Norrköping för att fira sin och brodern Jonas sjuttioårsdag. Tankarna väcks till liv på nytt. För Märit visste att hennes bror Lars behandlades omänskligt på anstalten Vipeholm och misshandlades till döds, men ingen annan i familjen brydde sig. För dem var brodern och sonen enbart en paria som det var skönt att bli av med, en skamfläck som behövde tvättas bort. Kommer Märit någonsin kunna förlåta Jonas för det, och vad har det blivit av honom själv nu där han sitter delvis förlamad i en rullstol?

Ditt liv och mitt är berättelsen om Märits brutala uppvaknande och insikt om hur samhället sorterade bort defekta människor och behandlade dem med en grymhet som är svår att greppa. Det är folkhemmets 60-tal vi möter i den här berättelsen, och en ung kvinna som drömmer om att studera och göra en klassresa uppåt. Samtidigt brottas Märit, även långt senare, med sitt samvete. Hade hon kunnat göra något annorlunda? Hon hade kunnat åta sig att sköta sin bror, men då hade hennes eget liv gått om intet. Mycket kretsar också kring omgivningens ovilja att se eller att ta ställning. Hela tiden hör också Märit sin döda tvillingsysters röst kritisera henne för de val hon gör.

Majgull Axelsson skildrar Märit och familjen hon kommer ifrån med stor träffsäkerhet. Det finns en framåtanda och nyfikenhet hos den unga Märit som känns karaktäristisk för 60-talet. Plötsligt kan en kvinna göra karriär och studera istället för att stå vid spisen, men den äldre generationen ser fortfarande detta med stor misstänksamhet och Märits morfar tar varje chans att förminska hennes ambitioner. Det jag uppskattar mest i den här boken är författarens fantastiska förmåga att hantera språket, och att skapa en prosa som både är lättsam, fängslande och samtidigt berör. Boken behandlar också ett angeläget ämne kring medmänsklighet och bristen av detta som är relevant på många plan. Det här var den första boken jag läste av Majgull Axelsson, som bl a belönats med Augustpriset, och det kommer definitivt bli fler.

Utgiven av: Brombergs bokförlag, 2017.

Finns hos Adlibris och Bokus

Betyg 4+ av 5 

Och varje morgon blir vägen hem längre och längre av Fredrik Backman

9789137150895_200x_och-varje-morgon-blir-vagen-hem-langre-och-langre

Och varje morgon blir vägen hem längre och längre är en roman i kort format om minnets komplicerade funktioner och hur hjärnan ibland bestämmer sig för att livet är slut innan kroppen kommit till samma insikt. Demenssjukdomar av olika slag är vanligt förekommande, men trots det vet vi egentligen ganska lite om hur hjärnan fungerar och hur tankarna går hos den som drabbas.

Fredrik Backman har gjort sig känd för att kunna skildra svåra ämnen med en ovanlig blandning av humor och allvar. Så är fallet också i den här berättelsen om en gammal man och hans barnbarn. Minnesfunktionerna är på väg bort för mannen, men ändå är vissa saker fortfarande kristallklara. Kärleken till frun till exempel kommer aldrig att blekna, även om hon redan är borta. Berättelsen behandlar också hur det är att förlora kontrollen över något man bemästrat till fulländning, siffror eller bokstäver, och frustrationen i att inte längre kunna lägga det mentala pussel ord eller matematiska formler utgör. Som kontrast hinner Backman också fånga den andra sidan av problematiken genom att skildra det oändligt sorgliga i att se en nära och älskad anhörig försvinna samtidigt som de kroppsligt är kvar. Och varje morgon blir vägen hem längre och längre är en fin berättelse om ett sorgligt ämne, en påminnelse om sakers förgänglighet och det viktiga i att i möjligaste mån försöka förvalta tid och relationer väl.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2017. 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

Helgfrågan v. 25

Helgfrågan hos Mia och idag lyder den:
Vad gör du när du råkar ut för en trögläst bok? Gärna exempel på en sådan.
Bonusfråga: Hur firar du midsommar? 

Tröglästa och tråkiga böcker, ja vad gör man då? Är den tillräckligt trist läser jag inte klart den, men då blir det heller ingen pinne i statistiken. Vanligen mal jag på, för det händer att det tar sig och att boken blir bättre när man kommit in i den. Är det en recensionsbok bör jag läsa klart den oavsett. Ett beprövat trick är annars att lägga den åt sidan lite, för ibland är det helt enkelt bara fel bok vid fel tidpunkt. Kan också funka att varva den med att slalomläsa en bättre eller mer lättläst bok, men då krävs viss självdisciplin för att inte förtränga den tråkiga. Hursomhelst, det är sällsynt att jag ger upp en påbörjad bok. 

Midsommar kommer firas ganska lugnt med familj och god mat, förhoppningsvis ska jag hinna läsa en del i Midsommar-utmaningen och slappa lite också. 

Önskar er alla en riktigt fin midsommarhelg! ❤️ 

Midnattsrosen av Lucinda Riley

9789170284762_200x_midnattsrosen

Det är tidigt 1900-tal, världskrigen har ännu inte ritat om kartan och det Brittiska imperiet är på många sätt dominerande. I Indien möts två flickor uppvuxna i ett sagolikt palats, men ändå med olika förutsättningar i livet. Anahita är förvisso är av hög börd men kommer från en fattig familj, men när hon blir lekkamrat åt prinsessan Indira är hennes framtid på sätt och vis tryggad. När de har åldern inne skickas de båda till internatskola i England.

När Anahita besöker godset Astbury och möter Donald förändras livet för alltid. Men hur ska den engelska societeten kunna acceptera ett äktenskap mellan en lord och en fattig indisk kvinna, när alla förväntar sig att Donald istället ska gifta sig med en rik amerikanska för att rädda familjens egendom undan konkurs?

Många år senare kommer den firade skådespelerskan Rebecca till Astbury för att spela in ett kostymdrama. Hon visar sig vara slående lik husets härskarinna under 1920-talet, lady Violet. Samtidigt kommer också Ari till godset för att göra efterforskningar om sin släkting Anahita. Den nuvarande lorden beter sig alltmer märkligt, samtidigt som Ari och Rebecca blir allt mer fascinerade av den dramatik och de familjehemligheter de läser om i gamla dagböcker och brev.

Midnattsrosen är ett riktigt läsäventyr som tar oss med både till det exotiska Indien och de ofattbart lyxiga miljöer som landets elit levde i kring år 1900, liksom ett storslaget engelskt gods. Det är en berättelse om kärlek och krav på att upprätthålla anor och anseende, men också om att våga gå sin egen väg. Framförallt är det en underhållande bok som bjuder på en sagolik berättelse som förflyttar läsaren till en annan tid och en annan värld. Det som tilltalar mig mest i den här boken är just det historiska perspektivet snarare än de nutida, men jag tycker författaren gör ett bra jobb med att väva samman dessa tidshopp och på ett naturligt sätt låta de senkommande ättlingarnas nyfikenhet hjälpa till att föra berättelsen om Anahita framåt. Jag tycker också det exotiska inslaget som barndomsåren i Indien medför är intressant, även om det är skrivet i en starkt romantiserad form. Den här boken passar perfekt för den som vill ha en episk, historisk roman i stil med tv-serien Downton Abbey och böckerna av Kate Morton.

Utgiven av: Bazar förlag, 2017. I översättning av: Johanna Svartström

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5