Författarintervju: Marie Bengts

250703.jpg

Foto: Sofia Runarsdotter – Från Albert Bonniers hemsida

I vår är hon aktuell med sin deckardebut, En sax i hjärtat, en charmig bok som tar oss med tillbaka till 1950-talet och för tankarna till Maria Lang och Miss Marple. Jag fick möjligheten att ställa några frågor till Marie Bengts om boken och livet som författare!

Här finns min recension av En sax i hjärtat i sin helhet.

9789100168735_200x_en-sax-i-hjartat


Hej Marie! Du är i vår aktuell med din debutbok, En sax i hjärtat, en pusseldeckare med den färgstarka karaktären Hannah Lönn i huvudrollen. Berätta, vad handlar den om och hur väcktes idén till att skriva den här boken?

Klädskaparen – eller rättare sagt sömmerskan eftersom karriären går knackigt – Hannah Lönn åker från Stockholm till den idylliska småländska byn Eneby för att hjälpa sin faster Lilly som har stukat foten. Hannah fasar för ett par långsamma veckor och ändlösa frågor om varför hon trots mogen ålder är ogift. Folket i Eneby kan inte förstå att hon valt att satsa på en karriär som klädskapare i Stockholm framför man och barn.

Men byn visar sig vara långtifrån idyllisk och besöket blir knappast långtråkigt, snart hittar Hannah en granne saxmördad. Det visar sig också att Hannah är minst lika bra på detektivarbete som på sömnad. Kriminalpoliserna behöver sannerligen hjälp – även om de inte förstår det själva. Eneby vimlar av mörka hemligheter och byborna håller varandra om ryggen men Hannah är fast besluten av att avslöja dem alla.

Att jag skrev just en pusseldeckare beror på att jag själv är i förtjust i genren, man skulle till och med kunna kalla mig besatt, särskilt av Agatha Christie. Dessutom kommer jag alltid vara av åsikten att det finns för få pusseldeckare och därför kändes det som en rolig utmaning: Skulle jag kunna skriva en bok jag själv ville läsa?

Boken utspelar sig i en liten by i 1950-talets Småland. Hur gjorde du för att läsa in dig på och få till rätta känslan för den tiden? Varifrån har din inspiration kommit?

I Sverige hade pusseldeckaren sin storhetstid på just 50-talet och därför tyckte jag att det vore kul att återvända dit. Det var en intressant tid både ur ett politiskt och feministiskt perspektiv, jag tänkte att det skulle vara spännande att se på det med vår tids ögon.

Då det gällde den fysiska miljön gjorde jag det lätt för mig. Jag växte själv upp i en liten småländsk by och även om det var ett par decennier senare kunde jag utgå från miljön: sjöar, ängar, skog, gårdar, kyrkan samt var affären, konditoriet, smedjan och skolan hade legat.

Jag läste romaner och deckare som utspelar sig på den tiden för att få en känsla för språk, titulering och så vidare. Jag gjorde grundlig research om stort och smått, modebranschen – självklart – men även kultur, nyheter, mat, bakverk, olika yrken, trädgårdsväxter och så vidare. En hel del fakta finns på nätet men det blev många turer till Stadsbiblioteket och till olika museum. Särskilt kriminalpolisens arbete kändes viktigt att sätta sig in i, jag läste tegelstenar med olika brottsutredningar från den tiden och fick samtidigt inspiration till fler böcker. Sist men inte minst pratade jag med människor som levde på slutet av 50-talet, samlade på mig fakta man inte kan läsa sig till (typ hur kändes underkläderna) men även berättelser och upplevelser.

Jag älskar att göra research. Det är nästan den bästa delen av författandet, att ha en anledning att lära sig nya saker, ta sig in i nya miljöer och ta del av nya världar – och man vore ju dum om man inte valde sådant som man är nyfiken på.

I dagarna har du också blivit nominerad till Crimetime Specsavers Award som en av fem möjliga vinnare av priset för årets bästa deckardebut. Hur känns det, och hur ska du fira ifall du kammar hem priset på Deckarfestivalen i augusti?

Alltså, det känns helt fantastiskt men samtidigt lite overkligt. Jag tänker fortsätta fira själva nomineringen, skåla och skråla ett tag till innan jag vågar börja tänka på det stora avgörandet i augusti.

En sax i hjärtat är ju din deckardebut, och vi är säkert många som är nyfikna på vem författaren bakom boken är. Vad gör du när du inte skriver? Och det alla säkert också undrar, gillar du vaniljhjärtan lika passionerat som din huvudkaraktär?

Jag bor i Stockholm, på Södermalm, sedan lite drygt 18 år tillbaka. Jag har en bakgrund som fritidspedagog och kombinerade under många år det yrket med att vara frilansjournalist innan jag blev reporter på heltid. De senaste tio åren har jag arbetat som reporter för Lärarförbundets tidningar. Nu har jag – säkert helt galet – sagt upp mig för att vara författare på heltid och extraknäcka som frilans.

Min favoritsysselsättning är helt klart läsning. Jag läser alla böcker och genrer men ska jag läsa som avkoppling blir det deckare. Och så gillar jag film och tv-serier, jag är väldigt bred i min smak. Jag tycker om en god berättelse, en god historia, att bli förflyttad till nya miljöer och världar, att få drömma sig bort. Men jag gillar också att resa och har varit i ungefär 50 länder. När jag var yngre drog jag iväg flera månader som backpacker under många år – nuförtiden åker jag iväg på somrarna. En röd tråd i resandet är att jag har dragits till miljöer som jag lärt känna genom filmer eller böcker, det må vara alltifrån Indiana Jones-filmerna, Apocalypse Now till att resa i Hemingways fotspår eller besöka Arundhati Roys, författaren till De små tingens Gud, Kerala.

När jag var yngre var jag mer av en äventyrare, nu börjar jag bli mer av stofil i kombination med anglofil. De senaste somrarna har jag tågluffat och vandrat i Storbritannien och passar då på att besöka alla litterära miljöer som finns där. Och så har jag en passion för ångtåg, vilket det också finns massor av.

Vad det gäller vaniljhjärtan är jag helt klart förtjust i dem men liksom Hannah är jag ganska kräsen. Jag föredrar dem hembakta, sådana som min mormor – som Hannah är döpt efter – brukade göra dem. Tunn mördeg fylld med tjock, härlig hemlagad vaniljkräm och som bakas i speciella formar som sedan tas bort. Rejält med pudersocker och gärna ett litet marsipanhjärta som dekoration. De är – för mig – omöjliga att baka själv men som tur är finns de ibland att köpa på ett anrikt konditori som ligger nära mig. De är ju väldigt viktiga för researchen!

Om du själv får välja, vilken typ av böcker läser du då? Har du några riktigt heta tips att dela med dig av?

Jag är, som tidigare nämnt, en riktig allätare men läser mest deckare. Det finns så otroligt mycket bra men när jag får frågan om vilken bok som ”har fastnat mest” brukar jag svara Den hemliga historien av Donna Tartt, den dyker alltid upp först i huvudet. Och så gillar jag Rosens namn av Umberto Eco – ett praktexempel på en god pusseldeckare.

Jag har läst allt av Agatha Christie och Dorothy Sayers inte bara två utan flera gånger och dessutom både på engelska och på svenska –  de böckerna är det lite svårt att förhålla sig neutral till även om förstås vissa är bättre än andra.

En annan genre jag dras till är gotisk fiktion, skräckromantik. Jag kan verkligen rekommendera Rebecca av Daphne du Maurier som nyligen kom i nytryck. Dracula av Bram Stoker läser jag om varje år i november i samband med min födelsedag.

Annars finns det så många bra deckare och jag skulle kunna hålla på i evigheter: Denise Mina, Elly Griffith, Tana French, Sophie Hannah, SJ Bolton, Belinda Bauer, Peter May, Peter Robinson, Peter James, Ann Cleeves – jag tycker att de skickliga på att skapa fascinerande karaktärer och ta med läsaren till spännande, levande miljöer. Just nu läser jag Begrav dina döda av Louise Penny, gillar hennes serie om kriminalkommissarie Armand Gamache och beskrivningen av livet i den lilla kanadensiska byn som böckerna oftast utspelar sig i.

Nej, ska jag ge ett enda vettigt lästips så får det bli en tidning, det engelska magasinet Crime Scene som håller en uppdaterad med alla nya deckarserier, böcker och filmer, bjuder på intervjuer med författare och nördig krimfakta.

Slutligen, kommer vi att få läsa mer om Hannah Lönn, och har du i så fall redan nu någon aptitretare att bjuda på angående handlingen i en kommande bok?

Jajamen! En sax i hjärtat var den första boken i en planerad serie med Hannah Lönn och jag är i full gång med uppföljaren. Denna gång utspelar sig handlingen i modebranschens Stockholm – alltså i en betydlig glamourösare miljö än sist. Miljön är rätt främmande även för Hannah även om hon bra gärna skulle vara en del av den. Jag vill inte säga för mycket men kan avslöja att det handlar om modekungar, om rivalitet, om hämnd – och om en mannekänguppvisning på Kungliga Operan som sent ska glömmas.

Stort tack till Marie Bengts för din medverkan!


En Sax i hjärtat kan köpas hos Adlibris och Bokus, samt din lokala bokhandel.

Annonser

4 reaktioner på ”Författarintervju: Marie Bengts

  1. En intressant personlighet, väldigt kul att läsa! Jag är också fascinerad av ånglok av någon anledning. När vi var i Skottland tvingade jag resten av familjen att åka flera mil så att jag kunde se och fota ångloket som är med i Harry Potter-filmerna 😉 Och att ha varit i 50 länder, och dessutom resa runt i litterära miljöer, det låter ju så spännande! Jag kommer utan tvekan att läsa hennes nästa bok.

  2. Skulle du kunna hjälpa mig med att förstå hur jag kopplar min blogg till Twingly Ping? Förstår ingenting av deras komplicerade instruktioner! Haha. Och den kopplar aldrig när jag bara skriver in min bloggadress i raden på deras hemsida.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s