Döden den bitterbleka är uppföljaren till Döden kvittar det lika, och återigen får vi följa Andreas som arbetar som läkare vid Halmstad sjukhus. I den här berättelsen hemsöks staden av en pedofil, och sjukhuset får ta emot flera svårt traumatiserade barn. Som pappa mår Andreas mycket dåligt av det han tvingas bevittna i sitt yrke. Han kämpar dessutom med sitt privatliv efter att ha blivit ensam med sina två söner, och vardagspusslet är ett ständigt problem. Han har dock hjälp av sin granne Stina, men hennes förhoppningar om att deras relation ska utvecklas verkar orealistisk. Samtidigt finns de fortfarande där, spökena från det förflutna. Andreas kan aldrig känna sig riktigt säker.
Anne-Marie Schjetlein skriver psykologiska spänningsromaner med ett högt tempo och snabba händelseförlopp. Språket känns hela tiden lättläst, och trots att det liksom i den första boken ibland händelsemässigt kanske driver iväg åt lite många olika håll känns den här berättelsen mer sammanhållen och genomarbetad. Boken utvecklar sig till en riktig bladvändare, och jag gillar författarens vinkling att vi här tar del av brott och mänskliga trauman ur sjukhuspersonalens perspektiv. Det känns trovärdigt och märks att Anne-Marie Schjetlein vet vad det är frågan om; den svåra balansen mellan att leva sig in i andra människors situation men samtidigt kunna släppa allt detta i sitt privatliv. Den biten känner nog många med ett vårdyrke igen sig i, och här fångas det riktigt bra. I övrigt är det här en bok vars handling är svår att beskriva alltför ingående utan att avslöja för mycket. Helt klart är den i alla fall läsvärd, och jag kommer garanterat vilja fortsätta följa karaktärerna på och omkring Halmstads sjukhus.
Utgiven av: Bokfabriken 2016.
Betyg 4 av 5
Johannas Deckarhörna 
Har nyligen läst den, tyckte den var bättre än den första!
Instämmer!