Hennes nya namn av Elena Ferrante

9789113069753_200_hennes-nya-namn

I Hennes nya namn återvänder vi till 1960-talets Neapel och handlingen tar vid där Min fantastiska väninna slutade. Elena Greco fortsätter sin resa inom de italienska läroverken medan Lila nu är en gift kvinna. De är bästa vänner, men deras helt olika liv och förutsättningar gör dem också till rivaler.

Lilas äktenskap med Stefano Carracci visar sig snart vara ett tilltag som slår helt fel ut. Drömmen om att som kompensation för den utbildning hon aldrig kommer att få istället bli hustru åt en charkuterihandlare går i kras, Lila blir olycklig och gör med sin obstinata natur vad hon kan för att trotsa Stefano. Liksom i barndomen är Lila den som strålar starkast. Elena däremot kämpar på med sina studier och önskar att någon, främst hennes stora kärlek Nino, ska se henne. Men hon drunknar i sin alldaglighet, och Nino inleder istället en romans med Lila. Ett hårt slag för relationen och tilliten.

Det som driver handlingen framåt i Elena Ferrantes romansvit om vänskapen mellan dessa två unga kvinnor är intrigerna, motsättningarna och olikheterna, men också det starka band som vänskap faktiskt kan innebära. Elena Greco är den som har de bästa förutsättningarna, men ändå känner hon sig ställd i skuggan av den impulsiva och bländande Lila. Lila däremot verkar inte se på saken så, hon märker inte av hur hon sårar sin vän och ständigt sätter sig själv i det främsta rummet. Hon går sin egen väg genom livet, på gott och ont. Båda dras till den andra partens verklighet, för den finns alltid där, jämförelsen med någon annan.

Att läsa Neapelkvartetten är som att studera två kvinnors vänskapsrelation i mikroskop. Detta innebär stundom djupdykningar och vissa upprepningar som kan komma att göra att boken känns lite långdragen. Lilas nyckfullhet har en viss förutsägbarhet, liksom Elenas mer undfallande sida. Men det är också i detaljerna det sitter, det där som gör bokserien förtrollande. Det finns en intensitet i Ferrantes språk och sätt att skildra ungdomarna i 1960-talets Neapel som onekligen fängslar och förför. Författaren förmedlar längtan efter att få ta del av livet, att bli vuxen och att prägla sitt eget öde och sin bana på ett välavvägt sätt i den här delen av berättelsen, som ska skildra just ungdomsåren. Hon ger oss också tillträde till en kultur där hedern är viktig, liksom familjebanden och tillhörigheten. Nästa bok i serien är Den som stannar, den som går, och nu har Lila och Elena onekligen nått till en punkt där deras vägar inte längre flyter parallellt.

Utgiven av: Norstedts, 2016. I översättning av: Johanna Hedenberg.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

En smakebit på söndag

6473057481_ce462009e6_o

Söndag igen, helgerna har verkligen en tendens att bara gå upp i rök! Gäller förvisso tiden i största allmänhet. Idag delar jag med mig ur den ganska hemska men ändå tänkvärda inledningen av En bror att dö för av Roslund & Thunberg. Boken är ny, och den är en fristående fortsättning på Björndansen. Det är en fiktiv berättelse om en brödraskara i rånarbranschen, men det finns inspiration från verkliga händelser. Anders Roslund är även känd för sina prisade kriminalromaner skrivna tillsammans med Börge Hellström.

Fler smakbitar ur olika böcker finns här.

Blod. Han har aldrig tänkt på hur rött det är. Hur mycket som ryms i en kvinnokropp. Tillräckligt för att färga ett helt kök och en hel hall och trappsteg för trappsteg tre våningar ner till porten. Och ändå finns det tillräckligt mycket kvar för att hon ska kunna fortsätta fly, bort. Tygtrasan i hans hand blir allt mörkare och han trycker ut ryggraden, tar spjärn med fötterna, riktar hela sin tyngd mot köksgolvets plastmatta när han gnider bort den sista fläcken, sköljer ur i hinkens varma och bubbliga vatten, kryper mot tröskeln och det kladdiga i springorna. Det som har hänt måste stanna här, det är så det fungerar i en familj. Mamma gnydde som ett skadat djur när hon utan att vända sig om en enda gång sprang ut, bort, jagad av de blodspår han nu gnuggar och gnuggar till ingenting alls.

9789164205001_200x_en-bror-att-do-for

Vill passa på att tacka för alla kommentarer som kommit i samband med att jag beklagat mig om att det har varit jobbigt ett tag nu då mina tänder helt enkelt vägrar sköta sig. Tusen tack för alla värmande och fina ord!

Bästautmaningen – romansvit 

Lyrans Noblesser vill den här veckan att vi berättar om den bästa romansvit vi läst. Och hur ska man då kunna begränsa sig till en, månntro? 

Två favoriter som jag läste ganska tidigt, jag var väl 15 år eller däromkring, var serien om Arn av Jan Guillou och fem romaner om farao Ramses den store av Christian Jacq. Ungefär där var jag väl fast för historiska romaner, och detta var långt innan jag sträckläste min första regelrätta deckare. Serier, sviter och trilogier är annars något jag med fördel påbörjar och sedan fastnar mitt i. Undantaget är Neapelkvartetten av Elena Ferrante som jag håller på med just nu. Andra boken ska strax recenseras, sedan hoppar jag på trean och börjar nedräkningen till avslutningen som kommer senare i år. 

Helgfrågan 27-29 januari 

Dags för Mias helgfråga och idag lyder den såhär: När man går in på t.ex Bokus så ser man den här indelningen  och då kommer frågan: Vilket ämne läser du helst? Enligt bild ovan. Vilken är den bästa bok du läst inom det ämnet?

Det är väl kanske inte så förvånande att jag svarar deckare, för det är ju faktiskt det jag läser mest av. Egentligen borde de väl falla under skönlitteratur, men eftersom det skrivs så mycket kriminallitteratur har den kategorin här en helt egen flik. Så till det svåra, att kora den bästa. Mia själv väljer Millenniumtrilogin, ett bra val eftersom det verkligen var böcker som överraskade med något helt nytt när de kom. Men jag själv väljer idag något av genrens mästarinna: Agatha Christie, Och så var de bara en. Smart skrivet mysterium som är nästan omöjligt att förutse, stilrent, fristående och en sann klassiker. Så nu vet ni vad ni kan läsa i helgen 😉

I övrigt planerar jag nog för ännu en lugn helg. Känner mig minst sagt sliten efter det senaste halvårets tandproblem. Nu har jag ätit min tredje penicillinkur också, och jag blir så himla trött, matt och orkeslös av alltihop. Det är verkligen sjukt stressande när det bara blir bakslag och nya problem, men nu hoppas jag att det blir lugnt ett tag framöver. Januari bidrar inte heller direkt till att pigga upp, och det är nog inte bara jag som tycker det är allmänt motigt just nu. Jo, men du ser ändå pigg ut, säger folk. Mest för att det faktiskt går att utföra underverk med smink och klädval samt nylackerade naglar… Som om allt skulle synas utanpå, och de flesta av oss är nog sådana att när man är ute bland folk anstränger man sig väl för att vara sitt bästa jag. 

Vissa planer för veckoslutet har jag ändå, och däremellan ska jag försöka skriva några bokrecensioner, laga lite god mat, läsa och ge mig ut i friska luften. Hoppas ni får en fin helg allihopa! ❤️ 

Nytt i bokhyllan 

Alla dessa böcker, var kommer de ifrån? Haha, ja det kan man fråga sig. En del är efterfrågade, andra verkar dyka upp helt av sig själva. Förhoppningsvis ska de alla både läsas och recenseras inom en snar framtid, även om jag väl inte utmärker mig för mitt snabba lästempo precis just nu. Här är i alla fall den senaste månadens nytillskott. 

Bästautmaningen – Tegelsten

Lyrans Noblesser har startat en ny utmaning som går ut på att varje vecka kora en favorit på något område. Vad gillar vi bäst,  helt enkelt. Den här veckan vill hon veta vilken som är den bästa tegelstenen vi läst, alltså en bok över 500 sidor. 
Jag har funderat ganska länge, för jag har ett gäng favoriter i den här kategorin. Det är ofta något visst med tjocka böcker, de liksom griper tag på ett särskilt sätt när man får gott om tid att lära känna karaktärerna. Det är också en konst att kunna fylla ett stort antal sidor med något som håller hela vägen, oavsett om det är fiktion eller verklighet.

 Idag väljer jag att tipsa om en av de bästa biografier jag har läst, Det står ett rum här och väntar på dig… Berättelsen om Raoul Wallenberg av Ingrid Carlberg. En helt makalöst välskriven bok! 

Helgfrågan 19-22 januari 

Mias bokhörna har startat en ny bokbloggaraktivitet, Helgfrågan, och idag undrar hon:

Helgfrågan lyder; Vad ska ni göra i helgen? Hur ser läsplanerna ut för helgen? 
Läsplanerna först. Förhoppningsvis ska jag väl läsa ut Kemisten av Stephanie Meyer och Hennes nya namn av Elena Ferrante, båda två har tagit lång tid att läsa, men är bra. Skulle dock kännas upplyftande att börja på något nytt, gärna en tunnare bok denna gång. 

Liksom Mia skulle jag också gärna avveckla de sista resterna av julen i helgen. Granen barrar faktiskt inte än, i och för sig, men känns ändå lite ute… 

Mest ska jag dock försöka vila, för det har varit en sjukt jobbig vecka – totalt krig mellan mig och mina tänder. Men trots ny infektion, penicillin och att jag igår kände mig så dålig att jag faktiskt inte tog mig ur sängen, så mynnade det ändå ut i en bra sak: jag hade lite tur och fick en återbudstid hos specialisttandvården. Så där har jag varit idag, i två och en halv timme. Men det gick ändå väldigt bra, även om det var jobbigt eftersom jag är rättså påverkad av infektionen. Nu får ni gärna hålla tummarna för att detta är vändpunkten för mig och mina segdragna tandproblem, även om det nog kommer dröja ett tag till innan de löses helt. Faktiskt är det så att min numera pensionerade tandläkare Eva som jag gick hos i många år, hon drev länge en stark kampanj för att jag skulle utbilda mig till just tandläkare. Hon tyckte att det skulle passa mig! Haha. Så blev det inte, och om intresset någonsin fanns har det numera gått i nekros och blivit totalt stendött. Men hon lärde mig i alla fall tändernas latinska namn och lite annat, bra att kunna i frågesport och korsord 😉 

Trevlig helg allihopa! 

Top Ten Tuesday

toptentuesday

Veckans tema: Ten Underrated/Hidden Gem Books I’ve Read In The Past Year Or So

Svårt att hitta tio från bara det senaste året, men här kommer en lista med böcker jag tycker i största allmänhet förtjänar all uppmärksamhet de kan få! Några nya, några lite äldre.

  1. Tiden där emellan av Maria Dueñas
  2. Bländad av Petra Holst
  3. Den osynliga bron av Julie Orringer
  4. Livet enligt Fikry av Gabrielle Zevin
  5. I vargavinterns land av Cecilia Ekbäck
  6. Djävulen hjälpte mig av Caroline Eriksson
  7. Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe
  8. Av en annan värld av Katherine Webb
  9. Löftet av Audrey Magee
  10. Jag lät dig gå av Clare Mackintosh