Uncategorized

Margareta Regina – Vid Gustav Vasas sida av Karin Tegenborg-Falkdalen

9789198151312_200_margareta-regina-vid-gustav-vasas-sida

Förordet till den här biografin över Margareta Leijonhufvud inleds med det bevingade uttrycket ”Sveriges historia är dess konungars”. Ett uttryck som inte bara bokstavligen är sant, utan som också är talande när det gäller den klassiska svenska historieskrivningen. Karin Tegenborg Falkdalen, som tidigare skrivit Vasadöttrarna och Vasadrottningen: En biografi över Katarina Stenbock, lyfter här fram Gustav Vasas drottning Margareta och ger berättelsen om hennes liv eget utrymme.

Margareta Leijonhufvud föddes 1516 och hennes familj tillhörde redan då den svenska makteliten. Liksom maken Gustav Vasa blev hon faderlös då herr Erik Abrahamsson avrättades i Stockholms blodbad. Sedan Gustav Vasa blivit kung kom familjen att gynnas ytterligare eftersom det fanns släktband dem emellan. 1536 var Gustav Vasa ute efter en ny hustru sedan drottning Katarina av Sachsen-Lauenburg hade avlidit. Att gifta sig utomlands hade sina problem, det var dyrt och Vasas anseende var inte det bästa. Valet föll därför på en svensk adelsdam, Margareta Leijonhufvud.

Drottning Margareta utmålas i källorna som en dygdig och klok kvinna, men även om hon var underställd sin make var det hon som styrde hushållet. Hennes ställning gjorde också att hon korresponderade med såväl svenska som utländska högheter, och när det gällde familjeangelägenheter verkar det ha varit underförstått att drottningen skulle ha sin vilja fram. Margareta födde tio barn varav åtta blev vuxna. Två av dem kom att bli svenska kungar, Johan III och Karl IX.

Källorna när det gäller livet vid det svenska hovet under 1500-talet är begränsade, och i de som existerar ekar i regel Gustav Vasas röst. Det gör att biografin över Margareta inte kan bli den omfångsrikaste, men Karin Tegenborg Falkdalen fångar ändå drottningen och det liv Vasafamiljen levde på ett bra sätt. Framförallt tycker jag att det är viktigt att inte försöka bedöma en kvinna som levde på 1500-talet efter hur vi ser på kvinnor idag, utan att sätta henne i sitt sammanhang. För Margareta hade inte någon annan väg än ett arrangerat äktenskap med en lämplig make, ett liv som husfru och mor kunnat komma på fråga. För sin tid får man ändå säga att hon gjorde karriär, hon som blev drottning och vad det verkar även hade ett visst inflytande över den hetlevrade Gustav Vasa. I år är det 500 år sedan drottningen föddes och boken ges därför ut av Setterblad förlag på initiativ av släktföreningen Leijonhufvud.

Boken kan köpas hos Bokus

Betyg 4 av 5

Margareta_Leijonhufvud

Porträttet av Margareta hänger på Gripsholms slott, där hon och familjen spenderade en hel del av sin tid, som en del av Statens porträttsamling.

Annonser

2 thoughts on “Margareta Regina – Vid Gustav Vasas sida av Karin Tegenborg-Falkdalen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s