En smakebit på söndag

ensmakebit

Tänk, idag vaknade jag upp och det var alldeles tyst. Tänk vad härligt när det är helt tyst. Fönstret stod lite öppet och inte ens fåglarna hade vaknat, trots att det börjat ljusna en aning. Ute är det totalt vindstilla. Sen brakade helvetet lös när två tranor anslöt till det par som redan stod där ute i skumrasket på ängen uppemot skogen. Antagligen blev de väl osams om området, och enda sättet att få bort fienderna var att sjunga och dansa och trumpeta till dess det var bevisat vem som var störst och starkast. I några timmar sådär. J*l*a djur. Inbilla er aldrig att det är lugnt att bo på landet…

Söndagar innebär att det delas smakbitar ur olika böcker hos den norska bloggen Flukten fra virkeligheten. Idag hänger jag på och delar med mig av en bok jag läst ut i veckan, Hustrun av Meg Wolitzer. Citatet är hämtat från sidan 5. Boken handlar om hustrun till en uppburen amerikansk författare som är på väg till Finland för att ta emot ett prestigefyllt litterärt pris. Men på vägen dit bestämmer hon sig för att nu får det vara nog, efter ett helt liv i makens skugga. Läs mer på Wahlström & Widstrands hemsida.

Det ögonblick då jag bestämde mig för att lämna honom, det ögonblick då jag tänkte att nu räcker det, slungades vi fram i ett plan på tiotusen meters höjd över havet, men för en utomstående såg allt lugnt och fridfullt ut. Precis som i vårt äktenskap, hade jag kunnat säga. Men varför riva upp himmel och jord nu, där vi satt i förstaklasslyxen provisoriskt skilda från allt som oroade? Det var ingen turbulens och himlen var blå, och någonstans bland oss fanns eventuellt en flygpolis utklädd till grå resenär. Kanske satt han och petade i en skål med oljiga nötter eller var uppslukad av ombordtidningens zombieprosa. Vin och sprit hade serverats redan före start och vi var båda helt plakata, med halvöppna munnar och bakåttippade huvuden. Kvinnor i uniform bar korgar fram och tillbaka i gångarna likt en sexualiserad armé av rödluvor.

9789146229506_200_hustrun

Annonser

19 reaktioner på ”En smakebit på söndag

  1. Tack för smakbiten, den lät lite intressant.
    Jag vill varken ha skräniga fåglar eller bråkande grannbarn utanför fönstret 🙂 Men jag har nog lättare att överse med tranorna…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s