Uncategorized

En smakebit på söndag

ensmakebit

Söndag igen och dags för En smakebit på söndag. I helgen har det inte blivit jättemycket läst hittills, elda ris, storstädning och liknande har istället stått på programmet. Men det har i alla fall hunnit bli dags för att börja på en ny bok, och därifrån kommer veckans smakbit. Boken i fråga är I minnets arkiv av Maria Dueñas. Jag har tidigare läst hennes bok Tiden där emellan, som jag tyckte jättemycket om. Jag är väldigt förtjust i spanska författare av någon anledning. Smakprovet kommer från sidan 4 och är inledningen på första kapitlet ur I minnets arkiv. Läs mer om boken här.

Ibland är det som om livet faller till marken rakt framför oss, tungt och kallt som en blykula. Så kändes det när jag öppnade dörren till mitt arbetsrum. Så nära, så varmt, så helt och hållet mitt. Förut.
Ändå fanns det vid ett första ögonkast ingen anledning att bli nedstämd. Där trängdes böckerna på hyllorna, anslagstavlan var full av datum, klockslag och meddelanden. Mappar, pärmar, gamla utställningsaffischer, kuvert med mitt namn på. Almanackan där alla anteckningar slutade tvärt två månader tidigare, i juli 1999. Allt var orört i det här rummet som under fjorton år hade varit min tillflykt, en fristad där jag läsår efter läsår tagit emot kadrer av studenter som trasslat in sig i tvivel, missnöje och drömmar. Allt var fortfarande precis likadant som förut. Det enda som förändrats var stöttorna som höll mig uppe. Jag kände mig söndertrasad, från topp till tå.
Det hade gått två, tre minuter. Kanske tio, eller kanske inte ens en minut. I varje fall tillräckligt mycket tid för att jag skulle hinna fatta ett beslut. Det första jag gjorde var att slå ett telefonnummer. Till svar fick jag bara en telefonsvarares neutralt artiga röst. Jag tvekade om jag skulle lägga på eller inte, och valde det senare alternativet.
− Rosalía, det är Blanca Perea. Jag behöver din hjälp, jag måste bort härifrån. Jag vet inte vart, det spelar ingen roll. Någonstans där jag inte känner en själ och där ingen vet vem jag är. Jag förstår att det kommer olägligt, nu när terminen just ska börja, men ring mig så fort du kan, är du snäll.
Jag kände mig bättre till mods när jag lämnat meddelandet, som om jag mitt i en mardröm slitit mig loss ur käftarna på en kamphund. Jag visste att jag kunde lita på Rosalía Martín, på hennes förståelse och goda vilja. Vi hade lärt känna varandra när vi började vid universitetet, medan jag fortfarande var en ung lärare med ett snålt, tidsbegränsat anställningsavtal och hon hade ansvaret för att driva ett nystartat centrum för internationella relationer. Att kalla oss vänner var kanske lite överdrivet nuförtiden, men jag visste hurdan Rosalía var och därför var jag säker på att mitt nödrop skulle hörsammas.

9789100139155_200_i-minnets-arkiv

Annonser

14 thoughts on “En smakebit på söndag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s