Pojken som läste Jules Verne av Almudena Grandes

Bild

Nino växer upp i det sena 1940-talets Spanien. Det är snart ett decennium sedan Spanska inbördeskriget mellan fascisterna och de röda hemsökte landet och Francisco Franco har suttit vid makten som diktator ett antal år. Men i bergen där Nino bor är stämningen fortfarande spänd. Ingen kan tro att det gått så många år sedan kriget slutade. Ninos far är civilgardist och arbetar för statsmakten. Hans mor växte upp på den soliga sydkusten och längtar tillbaka. För i trakten av Jaén där de bor finns inga spår av det soliga Spanien med rika odlingar som vi tänker på och förknippar med landet. Det är en fattig region med bitande kalla vintrar.

Ninos far vill att han ska växa upp till en trygg framtid som civilgardist som han själv. Men eftersom han är liten till växten och fadern befarar att han inte kommer klara de fysiska kriterier som kåren kräver sätter han honom i undervisning hos en kvinna i bergen som tidigare varit lärare men som tvingats sluta då nya politiska vindar drog in över Spanien. Hon har nämligen klara kopplingar till kommunisterna som gömmer sig i bergen och utför plundringsräder i bästa stråtrövaranda. Nino är duktig och begåvad och trivs bra med undervisningen, och när hans lärarinna dessutom öppnar dörren till litteraturens värld för honom genom att låta honom läsa Jules Verne är lyckan komplett.

Men Nino kommer också i kontakt med idéer som står på ända mot dem han har med sig hemifrån. Hans bäste vän Pepe Portugisen som bor i kvarnen är också en man med ett förflutet höjt i dunkel. Alltsammans får den tioårige Nino att börja fundera över vad som är rätt och fel, och plötsligt finner han att hans lojalitet är kluven mellan familjen och hans vänner. Han måste tids nog välja sida.

Almudena Grandes roman om pojkens uppväxt i Francotidens Spanien har många fördelar. Dels gillar jag att ett svenskt förlag väljer att översätta en roman som behandlar ämnet. Den breda massan av svenskar har nog en ganska bra övergripande bild över hur Andra världskriget drabbade Europa, men ofta glömmer man bort att det fanns mycket politisk instabilitet och lidande även i andra länder, direkt eller indirekt kopplade till kriget. Franco stödde förvisso Hitler, men Spanien var aldrig direkt inblandade i kriget på samma sätt som t ex Italien, Frankrike och Storbritannien. Men eftersom det Spanska inbördeskriget och den diktatur som följde därpå nästintill har gått förlorad ur det svenska medvetandet och vi nu bara tänker på Spanien som sol och bad och en flaska Rioja med lite tapas till tycker jag att det är bra att det finns böcker att läsa om landets historia översatta till svenska, och romaner lämpar sig extra bra eftersom de når en bredare krets med mindre förkunskaper än en fackbok i ämnet skulle ha gjort.

Nästa sak som jag gillar är det här med att vi får se en annan del av Spanien än solkusten. För det är ju faktiskt ett ganska stort land, med både högplatåer som har kyligt klimat vintertid och soliga stränder som kontrasterar mot varandra. Det är trevligt att fler nyanser är den det soliga Spanien får synas ibland.

Almudena Grandes har också ett mycket angenämt språk. Men, det finns saker jag inte är lika förtjust i. Tonen i texten och alla de resonemang och ställningstagande som den tio-elva årige Nino gör låter väldigt vuxen. Det låter snarare som en vis man på 50+ talar än en liten pojke. Visst kan jag köpa att barnen som växte upp under dessa förutsättningar tvingades mogna snabbare än dagens svenska barn gör. Men ingen elvaåring jag känner skulle tänka eller framförallt formulera sig så som Nino gör i boken. Det gör att boken tappar lite i trovärdighet, och det drar ner betyget.

Det är också en faslig massa namn. Varenda granne, bekant, moster och brylling namnges. Det gör att jag tappar tråden lite. Almudena Grandes kunde gott ha skrotat några av alla dessa människor som ändå inte är helt viktiga för berättelsen och nöjt sig med att behålla de som var av verklig vikt.

Över lag tycker jag om boken, men det är något som inte riktigt griper tag i mig. Jag sitter lite med en likgiltig min när den är slut, och det är synd, för det borde ha varit en bok som hade gripit tag om mig. Det finns bitvis potential för att skriva en riktigt stark historia, men någonstans på vägen svävar det hela iväg och blir inte riktigt så bra som jag hade hoppats på. Men boken är fortfarande läsvärd, särskilt om man vill följa med till en tid och miljö som för många säkert är okänd.

Andra som recenserat boken är bland annat Lottens bokblogg.

Stort tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Boken finns hos Adlibris och Bokus.

Betyg 3 av 5

Annonser

4 reaktioner på ”Pojken som läste Jules Verne av Almudena Grandes

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.