Uncategorized

Glasverandan av Ann Cleeves – recension

Jag har läst samtliga böcker av Ann Cleeves som översatts till svenska, den senaste i raden är alltså Glasverandan med kommissarie Vera Stanhope i spetsen. Veras granne Joanna anklagas för mordet på en annan kursdeltagare i den författarskola de deltar i efter att ha påträffats med en kniv i handen intill mordoffret. Fel kniv upptäcker dock strax Vera, och så börjar då nystandet efter andra bottnar i historien än den uppenbara att en kvinna som går på psykofarmaka och påträffas med ett lämpligt vapen är den som är skyldig. Föga förvånande verkar den döde bokbranschmagnaten ha varit en lite lagom hal typ med stort ego och många trampade tår i sin omgivning.
  Kanske är det inga fel på själva intrigen, men det blir lite tamt. Vera Stanhope ska föreställa vara en tjock, bullrig och burdus dam, men jag tycker nog att författaren kunde ta i lite mer för att få fram det budskapet. Jämfört med GWs kommissarie Bäckström framstår Vera som jungfru Maria.
   Över lag blir betyget OK som mysdeckare, och är man ett fan av Cleeves tycker man nog om den. Personligen tycker jag nog att serien om Jimmy Perez var bättre än de senaste böckerna. Jag har sett att det finns en femte bok om honom på engelska så det är bara att hoppas att Albert Bonniers sätter igång och översätter för den ser jag fram emot.

Betyg 3 av 5 blir det för Ann Cleeves Glasverandan

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.