Tio snabba augustifrågor

Nu börjar augustimörkret sänka sig om kvällarna och det har blivit lite svalare i luften. Än kan det nog bli fina sommardagar, men jag längtar efter hösten – min favoritårstid. Därför har jag gjort en liten snabbenkät med tio frågor som passar just nu, självklart med visst fokus på säsongens boksläpp. Om du vill göra den, markera vilket svar du väljer och berätta varför i egen blogg!

Nya höstböcker eller hyllvärmare?

Jag hoppas hinna läsa en och annan hyllvärmare, men risken är nog att de nya böcker som trillar in tar den mesta tiden i anspråk. 

Kräftor eller surströmming?

Under hela min uppväxt har det fiskats kräftor, ett solklart val. Strömmingen vill jag inte ens gå nära. 

Läsplatta eller fysisk bok?

Det fiffiga med läsplattor är att om de har en upplyst skärm kan man kura skymning med levande ljus och ändå se att läsa, det är något jag gillar. Trots det älskar jag nog tryckta böcker allra mest. 

Svenska författare eller utländska?

Gillar båda, men läser nog mest svenskt. Finns så många duktiga författare i vårt avlånga land!

Bullet journal eller vanlig kalender?

Att tillverka sin egen bullet journal verkar både roligt och kreativt, det är en inspirerande idé. Men det troligaste är nog att jag kommer hålla mig till en vanlig kalender, eller ett system av röriga kom-ihåg lappar… 

Crimetime Göteborg eller bara Bokmässan?

Jag fattar inte varför man har slagit ihop dem. Eftersom man bara kan vara på ett ställe i taget innebär det att man samtidigt missar en massa spännande som pågår parallellt, och det tar dessutom lite tid att förflytta sig mellan varje hållpunkt. 

I soffan: Netflix eller vanlig TV?

Det brukar bli vanlig TV för min del, men kanske inte just det som sänds för ögonblicket utan något från Play. Just nu kollar jag ikapp filmatiseringarna av Maria Langs böcker på TV4 samt Poldark och en ruggigt läskig serie som heter The Frankenstein Chronicles på SVT Play. 

Deckare eller feelgood?

Min läsning har blivit lite säsongsbetonad, i våras läste jag mycket feelgood och lättsamma böcker. Nu till hösten är jag mer sugen på deckare, skräck och tunga romaner. 

Äppelkaka eller blåbärspaj?

Svårt val, men i år blir det nog mest äppelkakor på grund av tillgången på frukt, blåbären har torkat bort.

Nytt från bokaktuella Stephen King eller Bengt Ohlsson?

Jag väljer det mer spänningsinriktade alternativet.

 

 

 

Annonser

Veckans topplista v. 33 – Böcker som var för långa

Idag tänkte jag att vår topp fem skulle fokusera på de där böckerna som aldrig tycks ta slut. Ibland känns det som att en berättelse kunde ha kortats med 100 sidor eller mer och att boken förmodligen skulle ha tjänat på ett sådant ingrepp. Här är fem böcker som fick mig att dra en lättnadens suck när de väl var utlästa.

1. Oanade konsekvenser av Elizabeth George – Hennes böcker är ofta långa. Ibland funkar det, men på senare år känns det som att hennes redaktör borde ha sagt ifrån.
2. Selfies av Jussi Adler-Olsen – En författare vars böcker tycks bli längre och längre…
3. Himlakroppar av Eleanor Catton – 1112 sidor, och med det sagt är en motivation nästan överflödig.
4. Barfotadrottningen av Ildefonso Falcones – Släktkrönikor och historiska romaner kan ofta komma undan med ett rejält omfång därför att de involverar många karaktärer och att handlingen spänner över lång tid. Här tycker jag dock inte att det fungerar fullt ut.
5. Mörkermännen av Jens Henrik Jensen – En bok jag påbörjade i december men som aldrig blev utläst. Jag fastnade någonstans mitt i. Någon gång när tiden finns ska den dock få en ny chans, men slutsatsen att den är onödigt lång kommer troligen att stå sig. För övrigt verkar alla hans böcker vara lika omfångsrika.

Syskonen av Tessa Hadley

Den gamla prästgården på landet var en gång deras mors föräldrahem och hela livet har platsen fungerat som ett nav, en punkt som håller de fyra syskonen samman. Underhållet av byggnaden är dock en kostsam fråga och det ser ut som det kan bli den sista sommaren huset är i deras ägo. Traditionsenligt samlas de dock för att fira några veckors semester tillsammans; den prudentliga Harriet, Alice som i ungdomen satsade på skådespeleriet, Roland som numera är en uppburen man som just gift om sig och Fran, tvåbarnsmodern som gärna lånar ut sina ungar till första bästa barnvakt i utbyte mot en stunds andrum. Där finns också Frans två barn, Ivy och Arthur, Alice styvson Kasim, Rolands dotter Molly och hans hustru Pilar. Det blir en sommar som för dem närmare varandra och samtidigt öppnar avgrundsdjup. Mycket av det som händer återspeglar det förflutna. Många år tidigare före deras mor dem till samma plats för att undkomma en hopplös make och fadersgestalt.

Syskonen är Tessa Hadleys första roman som översätts till svenska, men hon har skrivit en rad böcker tidigare. Det är en till synes enkel historia, men den kryper under huden på karaktärerna och avslöjar deras innersta hemligheter. Det är just människorna som står i fokus och skildringen av dem är mycket pricksäker. De är vanliga så till vida att det med enkelhet går att känna igen sig en smula i dem allihopa, men samtidigt unika personligheter. Tessa Hadley fångar deras röster och sätter dem på pränt med ett stilsäkert språk och trovärdig ton. Syskonen är en renodlad roman med ett ganska långsamt berättartempo, författarens mål är att presentera en familj vars relationer rubbas av nytillkomna släktingar och hotet om förändring i och med att huset troligen snart kommer säljas. Trots att hon egentligen bara skildrar alla de där små händelserna som gör en sommar är det en berättelse som engagerar läsaren. Jag imponeras av hur hon skapar något stort av det enkla.

Utgiven av: Wahlström & Widstrand, 2018. I översättning av: Amanda Svensson.

Finns hos Bokus – Adlibris – Akademibokhandeln

Betyg 3+ av 5

Skallra av Fiona Cummins

För drygt ett år sedan försvann Clara och trots polisens ansträngningar har de ännu inte hittat den lilla flickan. Etta Fitzroy är ansvarig för fallet och hon har ännu inte gett upp hoppet om att en dag kunna hitta Clara och ge föräldrarna ett avslut, även om prognosen för att återfinna henne levande är dyster.

I en annan del av staden bor Jakey, en liten pojke som lider av en svår och ovanlig sjukdom. Mjukvävnaden i han kropp förvandlas sakta men säkert till ben och till sist blir hans kropp ett dödligt pansarskal som kväver honom till döds. Om inte Bensamlaren hittar honom först, för någonstans på Londons gator rör sig en man som har ett eget museum över skelett som avviker från det normala. Han är tredje generationens samlare och är beredd att döda för att komma över de perfekta exemplaren.

Skallra är den första boken i en serie om Etta Fitzroy och hennes jakt på den makabra mördaren som går under namnet Bensamlaren. Det är en tät och obehaglig berättelse fylld av morbida detaljer och hårresande miljöer. Berättelsen landar stilmässigt någonstans i en mix av Mo Hayder, Sharon Bolton och James Oswald. Det är en bok som genast fångar mitt intresse, för den har något eget – en ovanlig intrig paketerad i klassiskt deckarformat. Obehagsfaktorn i den här historien är verkligen något utöver det vanliga och jag gillar verkligen sättet på vilket författaren flirtar en smula med skräcklitteraturen. Det här är Fiona Cummins debutroman, och hon visar prov på stor skicklighet när det gäller att gestalta karaktärer, måla upp miljöer och att skapa en händelserik intrig som är svår att slita sig ifrån. Dock är det inget för den mörkrädda läsaren, men för alla som älskar en riktigt bra brittisk deckare som ökar pulsen rejält är Skallra boken du ska läsa i höst.

Utgiven av: Modernista, 2018. I översättning av: Jan Järnebrand.

Finns hos: Bokus – Adlibris – Akademibokhandeln

Betyg 4 av 5

Pocketnyheter i augusti

Några av mina favoriter bland augusti månads pocketnyheter är Höstdåd och Felsteg. Även Det goda folket är en bok att rekommendera för den som föredrar romaner, liksom nyutgåvorna av Frida Skybäcks böcker. Lovereads by Forum släpper sina fyra första titlar som pocketböcker, bl a Förbannade kärlek och Grejen med kärlek och Årets bok-nominerade Mischling finns också bland nyheterna. Mycket att se fram emot helt enkelt! Böckerna nedan är ett urval ur den aktuella utgivningen.

 

Tsarens dotter av Gill Paul

Ute i Europa rasar Första världskriget och tongångarna inom det ryska imperiet blir allt bistrare. Missnöjet med tsarens enväldiga styre har legat strax under ytan i snart ett decennium sedan revolutionen 1905. När krigslyckan i kampen mot tyskarna uteblir skyller många på tsarens personliga inkompetens och hustrun Alexandra anklagas för att vara alltför tyskvänlig, hon är född i Hessen och har nära släktband till många tyska furstehus. Men det finns också de som är oskyldiga till det politiska läget, men som ändå riskerar att råka illa ut. Tsarens fyra döttrar och sonen Alexej är födda till ett liv i lyx trots att de kanske stundtals önskar sig något enklare.

När Dmitrij Malama möter Tatjana Romanov första gången är det i hennes arbete som sjuksköterska. Året är 1914 och tillsammans med sin mor och äldre syster Olga har hon utbildat sig för att kunna hjälpa de soldater som sårats under kriget. Malama kommer från en baltisk adelsfamilj och är en kultiverad ung man som genast vinner Tatjanas hjärta. När han ger henne en fransk bulldogg som får namnet Ortipo i present är kärleken ett faktum. Men när revolutionen bryter ut 1917 och tsarfamiljen skickas i exil till Sibirien tycks framtiden mörk. Malama är en del av den kejserliga vaktstyrkan och kommer tids nog att ansluta sig till de vita rojalisterna i inbördeskriget mot bolsjevikerna och liksom storfurstinnan är han en del av en värld som befinner sig i upplösning.

Många år senare kommer Kitty Fisher en familjehemlighet på spåren när hon reser till USA för att utforska arvet efter en släkting. Hon behöver komma bort från London efter att ha avslöjat sin makes otrohet och bestämmer sig för att slå sig ned en tid på den ensligt belägna platsen i bergen. Huset hon har fått ärva tillhörde hennes mormors far Dmitrij och förutom stugan tillkommer också en summa pengar i form av royalty för de böcker han skrev. Kitty blir allt mer intresserad av sin anfaders liv, inte minst eftersom hennes mormor fått henne att tro att han dog tidigt. Sanningen är att Dmitrijs liv kom ikapp honom och skapade en klyfta till familjen som ledde till att de tappade kontakten. När Kitty råkar gräva upp skelettet efter en människokropp på tomten väcks ännu fler frågetecken. Vem var egentligen Dmitrij och vad orsakade sprickan till resten av familjen?

Den som läser min blogg kontinuerligt har kanske märkt att jag är väldigt intresserad av och svag för böcker som utspelar sig vid tiden för Första världskriget i allmänhet och kring Ryska revolutionen i synnerhet. Det är en intressant tid, en brytpunkt mellan den gamla världen och den nya. Århundraden av traditioner bryts och samhällen får en nya styrelse då kungahusen störtas och ersätts av ledare av betydligt enklare ursprung. Ett problem när det gäller romaner är ofta att hitta en bok som klarar balansen mellan fakta och fiktion. Tsarens dotter är just en av de där böckerna man letar efter som har båda ingredienserna och som klarar av att blanda dem till perfektion.

Kärlekshistorien mellan Malama och Tatjana bygger på verkliga händelser och precis som boken beskriver träffades de när Tatjana tjänstgjorde som sjuksköterska där Malama vårdades för en krigsskada. Han skaffade henne en bulldogg vid namn Ortipo, men den vackra kärlekssagan fick ett tragiskt slut när Tatjana avrättades tillsammans med sin familj i Jekaterinburg sommaren 1918 och Malama stupade i striden mellan de röda och de vita året efter. Gill Paul leker dock med tanken på att de faktiskt överlevde. Hur skulle deras liv ha kunnat tänkas se ut då?

Det är en romantiserad bild av ett krigshärjat Ryssland med stiliga militärer och vackra unga prinsessor som målas upp i inledningen av den här boken, men jag tycker att det finns en trovärdighet i det. Ur Tatianas perspektiv var det kanske just så världen tedde sig. Hon var intelligent och välutbildad, men samtidigt hade hon fått en skyddad uppväxt tillsammans med sina syskon. Det måste ha varit svårt att ana att världen utanför kunde vara så grym och att det fanns ett så starkt hat riktat mot hennes älskade familj. Längre fram får berättelsen en mer allvarstyngd ton och det är bitvis en väldigt sorglig berättelse vi får ta del av. Boken skildrar också hur livet såg ut för alla de exilryssar som flydde landet i samband med revolutionen och slog sig ned runt om i världen. Många av dem kände säkert en rotlöshet och en uppgivenhet inför den situation kommunisterna hade skapat i deras forna hemland. Att boken även fångar den delen av historien, inte bara dramatiken kring tsarens abdikation och revolutionen, är ett stort plus.

I grund och botten är det här dock en roman, en romantisk berättelse om kärlek som övervinner svåra hinder. Det krävs inga historiska förkunskaper för att ta den till sitt hjärta. Gill Paul lyckas skapa en riktig bladvändare som är helt omöjlig att lägga ifrån sig och hon levandegör karaktärernas känslor och uppslitande dilemman på ett mycket fängslande sätt. Jag älskade den från första till sista sidan.

Utgiven av: Louise Bäckelin förlag, 2018. I översättning av: Annika Sundberg. 

Finns hos: Bokus – Adlibris – Akademibokhandeln 

Betyg 5 av 5

Veckans topplista v.32 – Årets bok 2018

Veckans topplista är tillbaka efter sommaruppehållet och idag är temat Årets bok 2018. Tolv böcker är nominerade till priset och röstningen pågår fram till slutet av augusti. Jag har samlat listan med alla titlar här. Där finns också länkar till recensioner av de åtta böcker jag hittills har läst. Idag tänkte jag att vi skulle fokusera på topp fem bland de titlar vi läst alternativt topp fem vi vill läsa. Här kommer mina favoriter (hittills).

1. Det är jämnt i toppen. Mina två favoriter är Husdjuret av Camilla Grebe och
2. Annabelle av Lina Bengtsdotter. Två deckare som har det där lilla extra när det kommer till atmosfär, gestaltning och väl underbyggda miljöbeskrivningar.
3. Koka björn av Mikael Niemi har också seglat upp som en favorit hos mig. Det är en karismatisk skildring av Norrland och den kände predikanten Lars Levi Læstadius liv som återges, kryddat med ett mysterium.
4. 1793 av Niklas Natt och Dag är en riktigt mörk historia som utspelar sig i det gustavianska Stockholm. Det är en bok som levandegör historien och det är en skitig och brutal verklighet vi får ta del av.
5. Sist men inte minst, Stanna hos mig av Ayobami Adebayo är en gripande roman som tar oss med till en annan del av världen, nämligen Nigeria. Trots avstånd rent geografiskt såväl som kulturellt är det så lätt att känna med huvudpersonen Yejide i alla de sorger hon upplever.

Men, tänker ni, Kvinnan i fönstret av A J Finn som jag hyllat så, borde inte den finnas med här? Kanske, det är en riktigt rafflade thriller, men jag tycker inte riktigt att den är Årets bok med stort utropstecken. Av de fyra titlar jag har kvar att läsa prioriterar jag Den svavelgula himlen av Kjell Westö och Mischling av Affinity Konar. Båda lockar och det ska bli intressant att se om de lever upp till mina förväntningar.

 

 

Falska vänner av Jane Harper

Jane Harper gjorde förra året stor succé med sin thrillerdebut Hetta. Nu får vi återigen följa med hennes huvudperson kommissarie Aaron Falk ut i den australiensiska vildmarken i jakten på en försvunnen kvinna. Fem kvinnor har av företaget de jobbar åt skickats ut i bergen på en vandringstur. Syftet är att skapa bättre sammanhållning inom gruppen. De går vilse och en sökinsats inleds. När de väl återvänder, omtumlade men mestadels oskadda, är det dock en av dem som saknas. Ingen vet var Alice är, och Aaron Falk har all anledning att känna oro då hon var hans kontakt i den utredning som pågår mot företaget i fråga.

Vi som läsare får följa sökinsatsen efter Alice parallellt med händelserna som ägde rum innan de fyra andra kvinnorna återvänder. Det visar sig att rivaliteten mellan kvinnorna var stor och att tiden ute i vildmarken kryddats av en rad intriger. Alice var ingen vänlig själ, hon var ambitiös och tvekade inte att trampa på andra för att nå dit hon själv ville. Hon hade heller inga vänliga ord till övers för dem hon ansåg svaga. Hennes spårlösa försvinnande ute i skogen väcker många frågetecken, både kring vart hon har tagit vägen och om kvinnorna talar sanning –  eller är det kanske i själva verket någon helt utomstående som har tagit henne?

Jane Harper har skrivit en bok som på sätt och vis för tankarna till klassiska pusseldeckare där någon inom en begränsad grupp av individer troligen är mördaren. Hon har dock valt att addera fem manliga kollegor som också är på teambuilding i samma område samt en ökänd kvinnomördare som många år tidigare hade sitt tillhåll i bergen, så riktigt säkra på vilket öde har Alice mött kan vi inte vara förrän på allra sista sidan. Det är dock något med det isolerade läget som ringar in en viss grupp människor som passar väldigt bra för en psykologisk thriller, tanken på att en i gänget är en mördare skrämmer och skapar en känsla av opålitlighet. Just den psykologiska spänningen är också något som författaren använder sig mycket av och det på ett skickligt sätt, hon väver långsamt samman en bild som blir allt mer detaljerad och avslöjande. Flera av kvinnorna har hemligheter och sidor som de kanske inte visar på kontoret, men att vara utlämnad åt naturens makter utan att veta när räddningen kan tänkas dyka upp skalar av fernissan och får de mindre angenäma karaktärsdragen att ta ett steg fram. Även om alla fem kvinnorna är ganska så osympatiska tycker jag att Jane Harper kommer undan med att skildra dem på det viset just därför att överlevnadsinstinkten fungerar som ett giltigt skäl till att visa sina värsta sidor.

I övrigt är det här en välskriven bok, spännande från första till sista sidan och med ett driv som gör berättelsen svår att lägga ifrån sig. Precis vad man önskar av en deckare. Författaren lyckas gestalta miljön där handlingen utspelar sig på ett sätt som gör att jag kan känna doften av fuktig jord och ana hur ljuset silar ned genom den täta, gröna vegetationen. Aaron Falk är också en lagom mystisk figur som väcker min nyfikenhet, som läsare anar jag att han är en karaktär som kommer att räcka för många kommande böcker och stegvis visa nya sidor.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2018. I översättning av: Jan Malmsjö.

Finns hos: Bokus – Adlibris – Akademibokhandeln

Betyg 4 av 5

Årets bok 2018: Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò

Den här berättelsen tar oss med till Nigeria under 1980-talet. Det är en nation präglad av politisk oro, kupperna avlöser varandra och makthavarna skiftar ständigt. Det är dock inte den politiska scenen som står i fokus, historien skildrar istället familjen och allt det som pågår innanför hemmets väggar. Vi får följa Yejide som är Akins första hustru, men när hon inte förmår ge honom ett barn tvingas han efter påtryckningar från familjen skaffa sig ytterligare en fru. Rivalitet uppstår omedelbart, trots att det inte är något ovanligt. Yejide är själv uppvuxen i en familj med många styvmödrar och halvsyskon.

Stegvis får vi följa Yejides längtan efter ett barn och den desperation hon känner när hon inte lyckas med det som anses vara en kvinnas främsta uppgift – att ge maken en stor familj. Till sist slår drömmen in, men lyckan blir kort. Det är intressant att läsa om hur situationen per automatik tycks vara kvinnans fel, och hur lätt det är att ersätta henne med en ny, fertil hustru. Gamla traditioner lever kvar och kan tyckas främmande, men trots skillnaderna i kultur och värderingar talar berättelsen ett internationellt språk och förmår beröra oss alla. Längtan efter att få ett barn och sorgen i att förlora ett är densamma, oavsett vilken kvinna det drabbar.

Det här är Ayòbámi Adébáyòs debutroman och jag slås över hur lättsamt hon gestaltar miljöer och situationer. Berättelsen spänner över nästan tre sekler och berättar också något om den del av världen där handlingen utspelar sig, utan att den delen tar överhand. Yejides öde kan inte beskrivas som annat är gripande. Trots att hon har utbildning och ett eget yrke blir hon en bricka i andras spel och räknas inte som en fullgod kvinna så länge hon inte har burit ett barn. Sorgen, misslyckandet och utanförskapet sätter sina spår. Ayòbámi Adébáyòs bok är en av de nominerade till Årets bok 2018. Jag kan mycket väl förstå varför. Hon är också någon att lägga på minnet såväl för den som är intresserad av det samtida Afrika som för den som vill hålla utkik efter framtidens stora författarnamn.

Utgiven av: Piratförlaget, 2017. Pocket, 2018. I översättning av: Erik MacQueen.

Finns hos: Bokus – Adlibris – Akademibokhandeln

Betyg 4 av 5

 

En oskyldig lögn av Sabine Durrant

Det var länge sedan Pauls författarkarriär blomstrade, men när han stöter på en gammal vän, Andrew, vill han ändå få det att låta bättre än vad det är. I själva verket måste han snart lämna sin bostad och det enda alternativet tycks vara att flytta hem till hans gamla mamma. När Andrew blir bjuden på middag hemma hos Andrew dyker en gemensam bekant upp, Alice. Hon har ett liv som är destomera framgångsrikt och en tanke föds hos Paul. Han skulle kunna inleda en relation med Alice och på så vis säkra både sin ekonomi och sitt boende. När han blir erbjuden att följa med till hennes sommarhus i Grekland verkar det som planen håller på att gå i lås, men Paul har i själva verket ingen aning om vad som väntar i det grekiska semesterparadiset.

Sabine Durrant har skrivit en psykologisk thriller där den spända stämning som uppstår under den heta, grekiska solen snart blir så tät att den går att ta på. Att bo tillsammans med främmande människor har sina sidor och författaren skildrar skickligt hur semesterfirarna blir allt mer rastlösa, stingsliga och ängsliga. Paul är en självsäker och smått motbjudande personlighet som är säker på att han är kapabel att utnyttja och manipulera sin omgivning för att få det han själv vill ha. Steg för steg trasslar han dock in sig allt djupare i sina lögner vilket kommer få ödesdigra konsekvenser.

Med på resan finns också Alices barn, Andrew och hans två tonårsdöttrar och ett annat par vars dotter Jasmine försvann spårlöst på den grekiska ön för drygt tio år sedan. Alice har hela tiden varit en drivande kraft när det gäller att söka efter flickan. Även Paul var med på resan för tio år sedan, men hans minnen är mest fragmentariska då han var berusad större delen av tiden.

Inledningen till den här berättelsen kan tyckas oansenlig, ännu en man vars smått psykopatiska drag får honom att tro att han kan manipulera en kvinna dit han vill. Paul är den givna skurken i sammanhanget, den där figuren som flyger under radarn och inte har helt rent mjöl i påsen. Steg för steg utvecklar dock Sabine Durrant sin berättelse och kryddar den med en riktigt stilig twist som får berättelsen att utvecklas i en helt annan riktning än väntat. Mer än så är svårt att återge utan att avslöja allt för mycket. Jag imponeras av hur Durrant knyter samman alla trådar och låter varje liten detalj hon har planterat ut under berättelsens gång bli relevant för upplösningen. Författaren använder också miljön och en olycksbådande stämning för att skapa en verklig nagelbitare till thriller. En thriller av riktigt hög kvalité, läs den du också!

Utgiven av: Louise Bäckelin förlag, 2018. I översättning av: Ing-Britt Björklund. 

Finns hos: Bokus – Adlibris – Akademibokhandeln

Betyg 4+ av 5