Är inte riktigt i form… 

Det ska vanligtvis mycket till för att jag ska erkänna att jag inte är det. Men det har varit jobbigt ett tag nu och jag har sovit dåligt, vilket börjar ta ut sin rätt. Jag har problem med att jag har fått ont i en framtand, trots att det inte finns något fel på den, har varit hos tandläkaren och kollat upp saken. Det måste alltså bero på yttre omständigheter, och jag försöker utvärdera och se om jag kan komma på vad. Är inte särskilt stressad eller spänd, så jag tror inte att det är det. Någon som har någon liknande erfarenhet eller teori om vad det kan bero på?

I alla fall, jag känner mig lite sliten just nu och det har gjort att jag tvingas dra ner på läsning och bloggande. Det kommer att fortsätta komma inlägg och recensioner, men det blir även en del luckor när jag helt enkelt känner för att lägga min energi på annat. Men håll ut, jag hoppas på att så snart som möjligt vara mitt vanliga energiska jag igen! Och framförallt, kära bloggkompisar, ni får förlåta mig att jag är så dålig på att läsa och kommentera era inlägg just nu. 

Önskar er alla en riktigt fin helg med mycket bra läsning!  Själv ska jag njuta av sommarvädret som dröjer sig kvar och läsa Daisy i kedjor av Sharon Bolton.  

Sov du lilla videung av Cilla & Rolf Börjlind

9789113065441_200_sov-du-lilla-videung

Det är höst i Stockholm och på centralstationen utspelar sig en humanitär tragedi av ofattbara mått; varje timme anländer fler och fler asylsökande som har tvingats lämna sina hem för att söka tryggheten någon annanstans. Många av dem är ensamma barn, och de är lätta offer för dem som är beredda att utnyttja människor som befinner sig i en svag och utsatt position. Olivia Rönning är en av dem som hjälper till med mottagandet, men snart kallas hon istället till en mordutredning i Småland där en liten pojke har hittats död i skogen.

Tom Stilton har i den fjärde boken i serien lyckats komma i viss balans från att tidigare ha levt på gatan. Han är beredd att arbeta för Mette Olsäter igen, och även han kopplas in på fallet med den döde pojken. Snart lyckas polisen fastställa att barnet troligen är av rumänskt ursprung, och jakten på mördaren för dem till ett land fyllt av fattigdom och korruption. I Rumänien inser de också att pojken bara är en del i ett större spel där människor behandlas som handelsvaror och att han inte är det enda offret i den ständiga jakten på profit.

Liksom i sina tre tidigare böcker tar paret Börjlind avstamp i samtiden och utvecklar det som sker i vår närhet till en både genomtänkt och realistisk berättelse. Att många ensamkommande flyktingbarn försvinner spårlöst i Sverige är fakta. Men vad händer med dem? Författarduon ger oss den hemskaste tänkbara versionen. Det är makabert, det är våldsamt, men inte osannolikt. Tvärtom.

Författarna bygger också vidare på sina starka karaktärer och låter dem vidareutvecklas. De dras med både svagheter och styrkor, vilket gör dem trovärdiga. I den värld Cilla & Rolf Börjlind väljer att skildra är egentligen ingen utstött. Även de som har hamnat på samhällets botten enligt klassiska normer får här träda fram och visa sina goda sidor. I den här bokserien finns varken hjältar eller antihjältar, vilket känns befriande. De är helt enkelt bara färgstarka karaktärer.

Sov du lilla videung är förvisso en kriminalroman, spänningen finns där och är skickligt uppbyggd. Men det är också en samtidsskildring och en bok som manar till eftertanke. Det ger den en extra dimension som tar den bortom ren och skär underhållning. Här blir det så tydligt att det realistiska många gånger är det mest skrämmande av allt. Börjlinds fortsätter att övertyga om att de tillhör det absoluta toppskiktet bland svenska spänningsförfattare.

Utgiven av: Norstedts förlag, 2016.

Boken kan köpas hos Bokus och Adlibris

Betyg 4+ av 5

En nästan sann historia av Mattias Edvardsson

9789137149158_200_en-nastan-sann-historia

Vad är egentligen sanningen, och vems version är den rätta? Det är temat för Mattias Edvardssons nya bok En nästan sann historia. Det är en berättelse som tar oss med på den kreativa resa det innebär att skapa litteratur, men som också utmanar de annars så självklara berättarvinklarna i en bok.

Zackarias Levin har blivit av med jobbet och det mesta i tillvaron ter sig dystert. Sambon har dumpat honom och framtiden är oviss. Till sist är det enda till buds stående alternativet att flytta hem till mamma. Men Zackarias har en plan. Han ska skriva en bästsäljande bok om de händelser som utspelade sig under hans egen tid vid en utbildning i kreativt skrivande vid Lunds universitet. En kedja händelser ledde då fram till döden för en av landets mest kända författare och Zackarias vän dömdes för mord. Men vad hände egentligen?

Mattias Edvardsson har hittat en ovanlig och alldeles egen väg igenom berättarkonstens djungel. Han tar oss nämligen inte bara med på en spännande resa genom litteraturens värld, han låter oss också vara med och skapa den. För ganska snart inser man att boken Zackarias skriver i En nästan sann historia, det är den jag själv läser just nu.

Hur man konstruerar en bestseller är det säkert många som har frågat sig, och något självklart recept finns inte. Utbildningar i konsten existerar dock, eftersom det liksom i alkemin tror sig finnas en del som sitter inne med svaret. Zackarias påbörjar en sådan utbildning vid 90-talets mitt och det är en bohemisk och mycket färgstark skara människor han träffar där, bland annat poeten Li Karpe och stjärnförfattaren Leo Stark. Men i den lilla gruppen människor svallar också känslorna, vilket leder till att Leo Stark försvinner spårlöst – högst troligen mördad.

Frågan är hur sanningen ser ut när ingen känner dess natur. Istället kommer en rad antaganden, som i bärarens medvetande förvandlas till den absoluta sanningen. För det kan helt enkelt inte ha gått till på något annat sätt än det som varje part föreställer sig. Problemet är att versionerna skiljer sig åt.

En nästan sann historia är en ovanligt smart skriven typ av spänningslitteratur som också tar steget in i själva litteraturens högborg då det är en skara författaraspiranter som utgör själva persongalleriet och även en universitetsutbildning som får bli scenen för dramat. Boken är spetsfundigt, pricksäkert och stiligt skriven, och En nästan sann historia sticker ut på många sätt. Det enda jag kanske inte är helt övertygad om är att alla fattar tycke för den litterära värld som speglas. Den är mycket speciell och tilltalar nog främst en skara med ett stort intresse för språk och skrivande. Samtidigt är det här en intressant bok som vågar leka med sin egen tillkomst och sin egen existens. Det är uppfriskande och gör den mycket läsvärd.

Utgiven av: Bokförlaget Forum, 2016

Kan köpas hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

TBR-tagg

Just nu råder det någon form av anarki här hos mig, det vill säga jag pysslar med allt utom böcker och blogg. Kafferep (jo, jag har ett socialt liv också!) och diverse annat är också kul. Men då kan man ju alltid göra en tagg som man hittar hos fina Vargnatts bokhylla.

1. Vilken bok har du inte kunnat avsluta?
Solvarg av Conn Iggulden var nog den senaste boken jag körde fast i. Den ligger halvläst någonstans, oklart exakt var faktiskt…

2. Vilken bok har du inte läst än för att du inte har haft tid? 
Skämskudde på den. Typ alla jag äger? Några hundra sisådär?

3. Vilken bok har du inte läst än för att det är fortsättningen på en serie? 
Dansa min docka av M J Arlidge dök upp oanmäld och är tredje delen i en serie. Jag måste läsa tvåan Bro bro breja först.

4. Vilken bok har du inte läst än eftersom den är helt ny?
Liv av Mikaela Bley är så ny att jag inte har hunnit hämta ut den från posten än.

5. Vilken bok har du inte läst än eftersom du har läst en bok av samma författare och den tyckte du inte om?
Ett ohyggligt avslöjande av Louise Penny. Jag kanske inte direkt har tokälskat de tidigare böckerna, men de är inte heller dåliga…

6. Vilken bok har du inte läst än för att du inte riktigt känner för det? 
Jag sparar på Livet efter dig av Jojo Moyes till ett särskilt tillfälle.

7. Vilken bok har du inte läst än eftersom den är gigantisk? 
Jag är Pilgrimen av Terry Hayes, lovordad men gigantisk.

8. Vilken bok har du inte läst än för att omslaget lockade och sedan visade det sig att den inte hade så bra recensioner? 
Ett andra liv av S J Watson har blivit stående på grund av att vissa sågade den rätt rejält…

9. Vilken bok avskräcker dig mest från din olästa hög? 
Avskräcker finns det nog ingen som gör faktiskt. Alla ska läsas i sinom tid. Och blir jag avskräckt slutar jag väl läsa och ger bort dem. Ingen stor sak, tycker jag.

Taggar: Dig i behov av en enkät!🙂

Bokbloggsjerka 2-5 september 

Idag skriver Annika

Personligen är jag inte så intresserad av att se filmatiseringar av böcker jag har tyckt om, eftersom jag med få undantag har blivit riktigt besviken på hur någon kan ”slakta” en bok och göra en skitfilm av den. Hur är det med dig? Har du sett en film som kanske till och med var bättre än boken (eller lika bra), eller har du läst en bok som du tycker ska bli film?

Det här med film är ju inte riktigt min grej. Men kanske är då detta ett utmärkt läge att snappa upp lite tips från er andra. 

Vanligtvis håller jag med Annika, filmatiseringen av en bra bok har en tendens att bli katastrofal. Flertalet gånger har man undrat hur producenten ens får gå lös… Men det finns såklart också undantag. J.R.R. Tolkiens Sagan om Ringen -trilogi är en mycket tradig historia att läsa (men jag tog mig igenom dem!!), där tycker jag nog ändå att filmerna är betydligt bättre, inte minst eftersom de är så påkostade. 

Över till vad som skulle kunna bli film, eller kanske tv-serie. Emelie Schepps böcker om Jana Berzelius tror jag skulle kunna och kommer att bli filmade någon gång i framtiden. Är man sugen på en skräckfilm tror jag på Mats Strandbergs Färjan. Kanske skulle även Elena Ferrantes Neapelkvartett passa på vita duken. Jag tänker mig en modern Gudfadern, fast med kvinnor och kvinnors typer av rivalitet och intriger i huvudrollen då. Kunde bli häftigt! 

Trevlig helg allihop! 

Månadssammanfattning 2016

Ännu en månad har gått och den bjöd på sju lästa böcker.

  1. Eugen Kallmanns ögon – Håkan Nesser Betyg 5 av 5
  2. En kvinna i blått – Elly Griffiths Betyg 4 av 5
  3. Bödelns sång – James Oswald Betyg 4 av 5
  4. Var du än är – Jax Miller Betyg 3 av 5
  5. Det gud inte såg – Helena von Zweigbergk Betyg 3 av 5
  6. Be inte om nåd – Martin Österdahl Betyg 3 av 5
  7. Sekten på Dimön – Mariette Lindstein Betyg 4 av 5

Månandens bästa bok: Eugen Kallmanns ögon. Håkan Nesser håller stilen.

Mer spänning: En kvinna i blått, Bödelns sång och Sekten på Dimön var alla tre spännande och välskrivna böcker.

Månandens sämsta bok: Jax Miller övertygade tyvärr inte.

Månandens debutant: Martin Österdahl har skrivit en intressant debutthriller, Be inte om nåd. Läsvärd.

Världsomseglingen: Jag tog en tur till Ryssland i ovan nämnda bok.

Framöver: Hoppas jag på bättre läsflyt och koncentration. Augusti var ingen toppmånad på det området, men det kommer nog med höstmörkret.

Sekten på Dimön av Mariette Lindstein

9789175990651_200x_sekten-pa-dimon

Sofia Bauman är en ung och ambitiös tjej med framtidsdrömmar och stor livsglädje. Så en dag går hon och en väninna på ett föredrag med den karismatiske Franz Oswald. Det kommer att bli början på en mardröm med till synes ingen ände.

Franz Oswald är föreståndare för organisationen ViaTerra, ett slags kollektiv med en egen nästintill religiös agenda. Sofia får erbjudande om att komma till deras hemvist på Dimön utanför den bohuslänska kusten för att organisera ett bibliotek och trots sin skepticism så går hon med på att göra en skiss för projektet. Inga förbindelser, inga löften givna. Väl där verkar det ändå vara en trevlig plats med god atmosfär bland medlemmarna. Sofia bestämmer sig för att stanna och göra jobbet. Snart blir hon även utsedd till Franz Oswalds sekreterare.

Allteftersom tiden går på Dimön så förändras dock stämningen. Franz Oswald börjar bete sig allt mer diktatoriskt och styr över människorna i sin närhet enligt devisen söndra och härska. Han bryter ned de som är upproriska och säger emot med hjälp av såväl psykiska som fysiska straff. Sofia inser mer och mer för varje dag att Franz Oswald är en galen psykopat som behärskar konsten att dupera människor. Hans charm kan på en sekund förbytas i vrede, och då är han livsfarlig. Stegvis börjar hon fundera på hur hon ska ta sig ifrån Dimön, om hon någonsin kommer att kunna lämna platsen. Kanske är det redan för sent, för Franz Oswald håller redan på att se till att snaran dras åt kring dem alla.

Vinnaren av Crimetime Specsavers Award 2016 i kategorin bästa debutant blev i år Mariette Lindstein och hon prisades för just den här boken, Sekten på Dimön. Det är inte svårt att se varför, för det är en välskriven berättelse om hur det mänskliga psyket fungerar, och en bok som dessutom sticker ut i den breda floden av spänningslitteratur.

Mariette Lindstein har själv erfarenhet av det hon berättar om; hur det är att fastna i en sektliknande miljö. Det är fängslande och skrämmande läsning att stegvis få följa hur en helt vanlig tjej med ambitioner, drömmar och en skarp hjärna bländas av det som på ytan ser bra ut. Innan hon vet ordet av är hon fast i en hierarki som styrs av grupptryck, viljan att behaga en ledare och i slutändan över allt detta: Franz Oswalds personliga vilja. Plötsligt är det inte lika självklart att rynka på näsan åt att folk blir sektmedlemmar, för som med så mycket annat finns det sällan några självklarheter eller skäl till att generalisera. Sofia Bauman gör det hon tror är rätt, och ändå blir det så fel.

Det är intressant att läsa hur författaren skildrar ledaren Franz Oswald och hans förmåga att dupera andra människor. Han charmar och förför, får dem att känna sig utvalda. Han är snygg, han har självförtroende och drivkraft. Men under ytan lurar ett mörker, en självupptagenhet utan gränser och en totalt skrupelfri person som njuter av att utöva makt och att se andras lidande. En personlighetstyp som alltför ofta verkar ha lyckats placera sig på ledande positioner i olika delar av samhället.

Jag gillar också Mariette Lindsteins sätt att skildra miljöer. Den dimhöljda, otillgängliga och isolerade ön ute i havsbandet bidrar till att förstärka den klaustrofobiska känslan. Hänvisningarna till allt hemskt som tidigare har hänt på Dimöns herrgård ger också spöklika vibbar och bidrar till obehaget. En förbannelse livar liksom alltid upp i sådana här sammanhang. Jag kunde dock ha sett att en något kortare och mer koncentrerad version av den här berättelsen hade kunna bli ännu mer anslående genom att tempot då hade skruvats upp en aning. Sekten på Dimön är dock en mycket väl värdig vinnare av det prestigefyllda deckarpriset, och inte minst en spännande och tankeväckande bok.

Utgiven av: Mörkersdottier förlag, 2015. Pocket, 2016.

Boken kan köpas hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5

9789175990835_200x_sekten-som-ateruppstod

I dagarna har också uppföljaren, Sekten som återuppstod, släppts.

Bokbloggsjerka 26-29 augusti 

Länge sedan jag var med på Bokbloggsjerkan nu. Det här med sommar har en tendens att sabotera alla rutiner. Sommaren lider nu förvisso mot sitt slut, men jag har inte riktigt kommit i fas än för det. Men så över till Annikas fråga den här veckan :

Eftersom jag återigen har haft problem med min server så kör vi med en superenkel fråga den här veckan: vad läser du just nu? 

Just nu läser jag Sekten på Dimön av Mariette Lindstein,  som vann pris som årets bästa deckardebutant förra helgen. Den är snart utläst,  och parallellt håller jag också på med Sov du lilla videung av Cilla och Rolf Börjlind. Mycket bra båda två! Jag hoppas också hinna påbörja En nästan sann historia av Mattias Edvardsson i helgen. 

Hoppas ni alla får en fin helg med mycket bra läsning!